Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
Affärsinformationen och nätutbytet måste öka dramatiskt med Afrika, liksom risktagandet. Annars blir regeringens nya intresse i kontinenten fast i det gamla, skriver debattörerna.

Så kan Sverige öka handeln med Afrika

Regeringens nya intresse i Afrika sitter fast i det gamla. Affärerna ökar inte i takt med tillväxten i Afrika och vi kan skönja en ordentlig nedgång närmaste åren. Det är hög tid att förbättra relationerna i Afrika, skriver affärskonsult Roger Hällhag och mediarådgivare Christer L Pettersson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Fem ministrar är nyss hemkomna från World Economic Forum i Kapstaden och det största svenska ministerbesöket någonsin i Afrika. Etiopien, Nigeria, Angola och Zimbabwe ingick också. Syftet, enligt utrikesminister Carl Bildt (M), var att visa att Sverige tar Afrika på allvar genom att ”bredda bilden av Afrika hemma och (...) bredda vårt samarbete”. Och finansminister Anders Borg (M) vill se ökade investeringar i Afrika av svenska pensionsfonder – med förväntad högre avkastning än hemma.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så regeringen har äntligen insett att Afrika inte är en biståndsknarkare men en framtidsmarknad där sju afrikanska länder växer snabbare än Kina. Ministrarna skönmålar dock när de säger att affärerna ökar stadigt. Affärerna ökar inte i takt med tillväxten i Afrika och ta bort engångsaffärer, som Gripen till Sydafrika, och vi kan skönja en ordentlig nedgång närmaste åren. Alltså läge att förbättra relationerna i Afrika.

Räkna dock inte med överdriven entusiasm. Afrikas affärer har exploderat med andra tillväxtmarknader, särskilt Kina och Indien.

Blygsam handel med Afrika

Indiens handlade 1995 med Afrika för 6,5 miljarder kronor. Senaste redovisade året till mars 2012 uppgick handeln till 420 miljarder kronor – och där Afrikas export stod för merparten. Sveriges export till Afrika 2012 var på 36 miljarder kronor och importen bara 12,5 miljarder. Indiska investeringar på kontinenten ligger nu en bit över 300 miljarder kronor eller 2,7 procent av dess BNP. Sveriges investeringar är 30 miljarder eller 0,8 procent av vår BNP.

En annan slående indikator: Svenskt resande till Sydafrika, som är navet i södra Afrika, uppgick 2012 till 41 000, en ökning med fem procent från 2011. Det är ansenligt, men resandet, mestadels affärsfolk, från världens växande ekonomier till Sydafrika ökar än snabbare: Kina upp 57 procent till 132 000, Indien upp 18 procent till 106 000 och Brasilien upp 45 procent till 78 000. Dessa länder fyllde knappt ett flygplan tillsammans 1994!

Behöver Afrika

Det är Sverige som nu behöver Afrika. Om ministrarnas Afrika-safari ska omsättas i handling krävs det därför radikalt nya grepp som möter en ny tids krav.

Sverige har fortfarande en goodwill-fördel i Afrika. Genom att vara partners att lita på kan vi erbjuda alternativ till koloniala och nykoloniala band. Fattigdomen är fortfarande en stark realitet. Biståndet behövs därför och spelar sin roll.

Men vår institutionella make-up är fast i det förflutna. AB Sverige behöver dramatiskt öka förståelse och respekt för Afrika, bygga nya nätverk och, inte minst, öppna upp den svenska statens och dess partners agerande gentemot Afrika för konkurrens och nya idéer.

* Kunskap. Oberoende affärskorrespondenter som rapporterar om svenska affärer eller bistånd i Afrika saknas. Insatser behövs att bygga intresse och skapa förebilder som komplement till det omfattande globala flödet. Sätt upp en stödform för fast ekonomibevakning av Afrika för både public service och privata medier. Det gäller även andra tillväxtmarknader.

* Nätverksbyggande. Sveriges nya vapen i en snabbt globaliserad värld är internet-teknologi, en värld i sig som är dåligt uppkopplad med Afrika. En indisk konkurrent till Spotify lanserades dock i Afrika för tre veckor sedan. Därför; stöd intensivt nätverksbyggande där direkta kvalitativa kontakter kan spira med Afrika.

* Utmana institutionerna. Business Sweden (tidigare Exportrådet) och ramavtalspartners inom biståndet behöver kommersiella och icke-kommersiella konkurrenter. Sätt upp en väl tilltagen oberoende innovationsfond utanför institutionerna för svenskt entreprenörskap i nya tech- och internetbranscher med Afrika.

Måste öka dramatiskt

Sverige finansierar redan via biståndet en del utmärkta nätprojekt i Afrika via bland andra FN. Men det behövs motsvarande hemmavid. Affärsinformation och nätutbyte måste öka dramatiskt, liksom risktagandet. Annars blir regeringens nya intresse i Afrika fast i det gamla och riskerar stanna vid inrikespolitisk konsumtion.

Roger Hällhag

affärskonsult, Rud Pedersen, tidigare ordf i Hand in Hand och Isolera Sydafrikakommittén

Christer L Pettersson

internationell media-rådgivare, tidigare Afrikakorrespondent för Di och DN

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst