Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bara genom att bygga 4 000 nya småhus den kommande mandatperioden skulle vi få ett överskott på en halv miljard kronor per år för att stärka stadsutvecklingen, skriver debattören. Bild: Arkivbild: Måns Langhjelm

Så byggs fler bostäder för minskad segregation

Debatt Bristen på hyresrätter och småhus i Göteborg är stor och får många negativa konsekvenser för staden. Samtidigt växer segregationen. Genom att bygga mer i attraktiva områden kan pengar frigöras för investeringar i exempelvis Bergsjön och Angered, skriver Martin Wannholt (M).

I helgen pågår hem- och villamässan här i Göteborg. Mässan är välbesökt och många kommer hit för att leta efter sitt förmodade favorithus, se nya moderna och miljövänliga lösningar och mycket annat.

För många riskerar dock drömmarna att förbli just drömmar, i alla fall om man bor i Göteborg. Den rödgröna majoriteten – bestående av S, MP och V – har nämligen bestämt sig för att köra över göteborgarnas möjlighet att själva välja vilken boendeform de vill ha; alldeles för få hyresrätter och i princip inga småhus byggs i dagsläget. Bristen på hyresrätter har dubblerat bostadskön och försämrat Göteborg som studentstad.

Tvingar folka att flytta

Det rödgröna motståndet mot småhus har inneburit att framförallt dubbelarbetande barnfamiljer har tvingats att flytta till närliggande kommuner. Staden tappar i en viktig befolkningsgrupp för stadens utveckling och som dessutom stödjer staden med skatteintäkter. En stor majoritet av de som flyttar ut måste använda bilen in till staden. Den rödgröna politiken i Göteborg ökar alltså utsläppen och minskar pengarna in till skola och äldreomsorg.

Vi måste börja använda Göteborgs markvärden för att minska den växande segregationen i Göteborg. Genom att utveckla och exploatera de områden där kommunen äger utvecklingsbar mark och främst då sådan mark där efterfrågan för bostäder är hög. Den rödgröna majoriteten väljer tyvärr att inte använda sig av dessa möjligheter och bostadsbristen och segregationen växer i staden. Visserligen fokuseras det i dag på att förtäta staden där vi redan är täta (i princip centrala staden och de så kallade knutpunkterna) och detta är bra. Dock måste vi betydligt mer offensivt driva mot en utveckling och exploatering i mer perifera lägen i staden där vi vet att markvärdena är höga och där folk vill bo. Exempel på områden som skulle kunna lämpa sig för en mer offensiv exploatering för småhusbebyggelse vore Björlanda, Säve, Askim och Sisjöområdet. Här finns både mycket kommunägd mark och vi vet att byggviljan och därmed investeringsviljan i dessa områden är stor.

För att tydliggöra att stadsutvecklingen i staden är central och betydelsefull för hela staden, skulle man exempelvis kunna nyttja en del av exploateringsöverskottet från en utbyggnad i ett område och destinera detta till stadsutveckling i andra delar staden. Vissa områden, som vi vill lyfta och där vi behöver göra insatser i syfte att skapa trygga miljöer och för att minska segregationen i staden, är till exempel Rymdtorget i Bergsjön och Rannebergen i Angered.

Planer grusas

Det skulle bli tydligare och mer konsekvent att vi stadsutvecklar hela staden – och för hela staden – om en viss del av exploateringsöverskottet från de områden där exploateringen/stadsutvecklingen ger ett positivt överskott tydligt öronmärks för stadsutveckling i områden där vi behöver göra åtgärder ur ett stadsutvecklingsperspektiv.

Ofta grusas utvecklingsplaner i dag i dessa senare områden eftersom de inte orkar bära sina egna kostnader, till exempel för utbyggnad av erforderlig infrastruktur.

Vi borde utveckla ett system där en viss del av exploateringsvinsten från ”högavkastande” exploateringsområden kunde destineras till ”lågavkastande” stadsutvecklingsområden. Då är mycket vunnet, inte minst ur ett pedagogiskt perspektiv: ”vad som är bra ur ett stadsutvecklingsperspektiv i Björlanda är även bra för stadsutvecklingen i Bergsjön”. Exploateringsinsatserna i Björlanda skulle möjliggöra stadsutvecklingsåtgärder i Bergsjön. Insatser i exempelvis Bergsjön skulle motverka den alltmer ökande och den alltmer uttalade segregationen i Göteborg. Vi skulle på allvar kunna ena hela staden.

Som politiken nu drivs riskerar vi i stället en situation där ”vad som inte kan genomföras i Björlanda, utesluter samtidigt en nödvändig och önskad utveckling i Bergsjön” med tilltagande segregation och minskade exploateringsintäkter på totalen som följd.

Vi Moderater i Göteborg gick till val på att fördubbla nybyggnationen av antalet hyresrätter samt att bygga 4 000 småhus under nästa mandatperiod. Bara de senare skulle generera överskott på en halv miljard kronor årligen för att stärka stadsutvecklingen i andra delar av Göteborg.

Martin Wannholt (M)

kommunalråd

vice ordförande Fastighetsnämnden

Bild - 2
Mest läst