Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
spd645f9 (kopia)

Kraftsamling. Försäkringskassan lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbetsförmåga och stödja fler sjukskrivna tillbaka till arbete. Vi ska också se till att rätt person får rätt ersättning redan vid det första beslutet om sjukpenning, skriver debattörerna. Bild: ERIK G SVENSSON

Så bromsar vi den ökande sjukfrånvaron

Debatt Ingenting tyder just nu på att den snabba ökningen i sjukfrånvaron kommer att minska. Det är ett allvarligt problem och kräver att både läkare och arbetsgivare tar ansvar för frågan på ett helt annat sätt, liksom att samhällets inställning till sjukskrivning förändras i grunden, skriver bland andra Lars-Åke Brattlund, Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i snabb takt. Försäkringskassan kan påverka sjukfallens längd, men inflödet av nya fall påverkas av faktorer som till stor del ligger utanför vår kontroll. För att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar per år till 2020 krävs därför att arbetsgivare och läkare kliver fram på ett helt annat sätt än i dag och att samhällets inställning till sjukskrivning förändras i grunden.

Inget tyder på att ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 är på väg att bromsas. Försäkringskassans senaste rapporter pekar i stället på att sjukpenningtalet på riksnivå hamnar runt 13 dagar år 2020. Med det menas 13 dagar sjukfrånvaro efter sjuklöneperioden på 14 dagar. Den senaste siffran från december 2015 var 10,5 dagar.

Med 11 dagar ligger Göteborgsområdet högre. Skillnaderna mellan könen är stora. Kvinnorna i kommunerna i området är i genomsnitt sjukskrivna drygt 14 dagar om året (efter sjuklön). Det är nästan dubbelt så mycket som männen. Sjukfrånvaron varierar dessutom kraftigt mellan kommunerna. Högst ligger Ale med 13,9 dagar och lägst ligger Göteborg med 10,5.

Om det ser tufft ut på nationell nivå, tycks utmaningen alltså vara ännu större i Göteborgsområdet. Men om länets invånare ska få den välfärd de förväntar sig även i framtiden finns inget alternativ. Vi måste vända utvecklingen för samhällets skull, men också för individens.

God folkhälsa

Sjukskrivningarna ökar snabbt men vi ser lyckligtvis inte samma förändringar i folkhälsa. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014” upplever 70 procent av Sveriges befolkning att de har ett gott hälsotillstånd, och andelen med bra hälsa har ökat sedan 2004. Detta talar för att det är möjligt att få ner sjukfrånvaron.

Försäkringskassan lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbetsförmåga och stödja fler sjukskrivna tillbaka till arbete. Vi ska också se till att rätt person får rätt ersättning redan vid det första beslutet om sjukpenning. Detta kommer att förkorta sjukskrivningarna, men Försäkringskassans insatser räcker inte. Arbetsgivarnas, läkarnas och samhällets inställning till sjukskrivning är minst lika viktig för att få ner sjukfrånvaron.

Arbetsgivare har unika möjligheter att fånga tidiga tecken på ohälsa och vidta åtgärder för att undvika sjukskrivning helt och hållet. Därför är det hög tid att de börjar ta både sitt fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvar på allvar.

Förmågan att arbeta

Inom läkarkåren krävs en samsyn om när sjukskrivning är en lämplig behandling, men kanske framför allt när det inte är det. Läkarna ska i sina intyg ta ställning inte bara till patientens sjukdom utan också till förmågan att arbeta. Vårt uppdrag är nämligen inte att pröva hur sjuk någon är, vi bedömer möjligheten att arbeta.

Men ska vi nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på nio dagar 2020 krävs att alla berörda går från ord till handling och faktiskt tar sitt ansvar. Först då kommer vi gemensamt att lyckas bromsa den ökande sjukfrånvaron.

Lars-Åke Brattlund

försäkringsdirektör sjukförsäkringen, Försäkringskassan

Maria Öystilä

områdeschef, Försäkringskassan Göteborg nord

Malin Welin

områdeschef Försäkringskassan Göteborg syd

Mest läst