Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Bankränta räcker. Vi vill uppmana riksdagens partier att undersöka möjligheten att låta aktiebolag inom skolan följa aktiebolagslagens kapitel 32 och bli SVB-bolag. Då begränsas vinstutdelningen, skriver debattörerna.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Så begränsas vinsten i välfärdsföretagen

    Det finns tydliga negativa effekter när målet att dela ut vinst förs in i skolans verklighet. Rektor och lärare kan ställas inför valet att exempelvis satsa på extra speciallärare eller öka vinsten. Men det finns en lösning, skriver representanter för Idéburen skola.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    I debatten om vinster inom välfärdssektorn verkar alla partier vara eniga om att fristående aktörer ska få göra vinst. Frågan är om vinsten ska få delas ut eller bara återinvesteras. Ett argument, som bland annat förs fram av Mikaela Valtersson på GP Debatt (19/1), är att kvaliteten ska vara avgörande och att frågan om vinstsyfte är ointressant.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Föreningen Idéburen skola, som samlar fristående skolor som inte delar ut vinst, anser att det finns tydliga negativa effekter när målet att dela ut vinst förs in i skolans verklighet. På den enskilda skolan innebär det att rektor och lärare ställs inför obehagliga val: Ska vi satsa på en extra speciallärare till behövande elever, eller ska pengarna gå till ökad vinst? Hur många lärare kan vi ha per elev, när vi måste avsätta så och så mycket till vinst? Inom skolan finns det inget tak för kvaliteten, det går alltid att göra lite mer för någon elev.

    Håller på att urholkas

    Idérikedomen var stor i friskolereformens början. Enskilda rektorer och lärare med en pedagogisk idé startade skolor och få eller inga av dem hade några tankar på att göra vinst. Deras skolor säljs nu till skolkoncerner, vilket gör att entreprenörskapet och mångfalden minskar. Själva begreppet friskola håller på att urholkas – är en skola som ägs av ett riskkapitalbolag mer fri än en kommunal skola?

    Tanken med avknoppning av kommunala skolor var att engagerad personal skulle få frihet att driva sin skola utan att vara beroende av en kommunal organisation. Nu har avknoppning visat sig vara olagligt, eftersom kommunen måste sälja till högstbjudande. Om företagen inom välfärdssektorn inte varit vinstsyftande, så hade det problemet inte uppstått.

    Få vet att det inom grundskolan och förskolan finns lika många företag som inte delar ut vinst som det finns företag som är vinstsyftande. Där finns helt enkelt inte så stora pengar att göra. Eleverna är inte så rörliga och lokalt har föräldrarna god koll på kvaliteten.

    Skenande kostnader

    På gymnasierna dominerar däremot skolkoncernerna stort. Hela 82 procent av alla frigymnasier är aktiebolag och många ägs av riskkapitalbolag. Här är eleverna rörliga och de går förhållandevis lätt att påverka med marknadsföring. Inom gymnasiesektorn flödar mycket pengar och marknadsföringskostnaderna skenar.

    Vad kan vi då göra om vinstsyftet och införandet av skolor på en marknad får som oönskade effekter att lärare och elever tvingas till knepiga prioriteringar, att mångfalden minskar, att möjligheten till avknoppning uteblir samt att utbildningspengar används till fel saker? Att aktiebolag är en form som ofta passar ganska bra även för ett företag som inte vill dela ut vinst insåg riksdagen redan för sju år sedan och beslutade därför om en modernisering av aktiebolagslagen.

    Begränsar vinsten

    Sedan 2005 finns således ett särskilt kapitel i aktiebolagslagen: ”Kapitel 32. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, eller SVB-bolag”.

    I ett SVB-bolag får man ta ut ungefär bankränta på insatt kapital. Det är förstås rimligt. Den som satsar pengar i en verksamhet ska inte behöva förlora på det. Man får bara sälja till andra SVB-bolag och man kan inte göra om bolaget till ett vinstsyftande bolag.

    Vi vill därför uppmana riksdagens partier att undersöka möjligheten att låta aktiebolag inom skolan följa aktiebolagslagens kapitel 32 och bli SVB-bolag. För de riskkapitalbolag som redan satsat på skolan borde det inte innebära någon katastrof – de skulle ha rätt att ta ut insatta pengar och ränta som motsvarar ungefär bankränta.

    Styrelsen för Idéburen skola:

    Patrik Waldenström

    ordförande, vd Vackstanäs- gymnasiet, Södertälje

    Lars Brandström

    vice ordförande, verksamhetschef Brandströmska, Göteborg

    Birgitta Ljung

    kassör, f d rektor Södertörns friskola, Huddinge

    Håkan Wiclander

    rektor Stadsmissionens skolor, Stockholm

    Anneli Vossman Strömberg

    rektor Freinetskolan Mimer, Norrtälje

    Marie Rydberg

    rektor, Montessoriskolan Casa, Göteborg