Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sätt stopp för slamspridning

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Kretslopp är ett vackert ord. Genom att återföra till naturen vad vi tagit därifrån upprätthåller vi en balans.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men allt kretslopp är inte av godo. Spridningen av slam från reningsverken på våra åkrar är ett sådant exempel. Slamspridningen återför visserligen ett för åkermarken viktigt grundämne som fosfor, men också en rad tungmetaller, däribland kadmium, och risker för hormonstörande ämnen och medicinrester med mera.

Bakom slamspridningen finns starka ekonomiska krafter. Reningsverken vill av naturliga skäl finna avsättning för sina restprodukter. Inom lantbruket finns efterfrågan på billiga jordförbättrings- och gödselprodukter.

Debatten om slamspridning på våra åkrar har pågått i några decennier. Den har fått ny aktualitet i höst sedan Naturvårdsverket på regeringens uppdrag lämnat en rapport. I den förordar verket en fortsatt slamspridning, dock med successivt skärpta gränsvärden för kadmium. Runt 2030 räknar Naturvårdsverket med att kadmiumhalterna skall kunna börja minska i jordarna.

Rapporten har dock mött omfattande kritik. Bland annat har påpekats att gränsvärdena i slammet enligt förslaget fortfarande innebär en nettotillförsel av kadmium för åtskilliga år. Dessutom saknas helt gränsvärden för en rad andra ämnen och tungmetaller.

 

Kemikalieinspektionen, som Naturvårdsverket enligt regeringens direktiv skulle samordna sig med, anser att spridning av slam på åkermark inte är i linje med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Inte heller på lång sikt vill Kemikalieinspektionen ha slamspridning.

Naturskyddsföreningen krävde förra året totalstopp för slamspridningen på åkermark. LRF, som länge intagit en försiktigt positiv hållning, konstaterar i en skrift att med dagens kvalitet är slamspridning inte en långsiktigt hållbar lösning. Livsmedelsverket understryker i ett yttrande vikten av att fortsätta utveckla altarnativa metoder så att mängden kadmium som människor får i sig inte ökar – för något år sedan väckte det uppseende när ett konsumenttest visade på höga halter kadmium i svenskt vetemjöl.

Kungliga skogs- och lantbruksakademien konstaterade nyligen i en rapport att det finns metoder för att separera fosforn från rötslammet utan spridning av andra oönskade ämnen. Den bästa vore eldning av slammet med återföljande separation av fosforn.

Alternativ finns. Regeringen borde sätta ned foten och stoppa slamspridningen på åkermark. Det vore inte minst viktigt för Västsverige. Här har återhållsamheten med slamspridning varit större än på många andra håll i landet och kadmiumhalterna är förhållandevis låga. Något som bland annat barnmatsindustrin uppmärksammat. Tryggheten för konsumenterna måste vara utgångspunkten för hur den här frågan hanteras.

GP 4/11 -13

 

Teckning: MARIO BRANCAGLIONI