Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Säpo: "Omfattande" ryskt spionage

Det största underrättelsehotet mot Sverige i fjol kom från Ryssland, konstaterar Säkerhetspolisen i sin årsrapport för 2014. Spionaget beskrivs som omfattande och det har ökat i samband med Ukrainakrisen.

"På olaglig väg - och i skydd av diplomatiska skenbefattningar - samlar ryska underrättelseofficerare in information om det svenska försvaret, politik, ekonomi, teknik, vetenskap och politiska flyktingar. Ett exempel är den militära underrättelsetjänsten GRU som är en del av den ryska krigsmakten", skriver Säpo i sin årsrapport.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

GRU försöker köpa utrustning som är hemlig eller är belagd med embargo för att höja den tekniska nivån inom den ryska krigsmakten enligt Säkerhetspolisen. Säpo säger sig ha stoppat flera försök till köp av "exportlicensbelagda produkter".

Värva agenter

GRU försöker också bland annat att värva agenter och göra dataintrång och "intresserar sig för" militär, polis och annan utlandsstationerad personal, heter det i årsrapporten.

-Ungefär var tredje rysk diplomat är en underrättelseofficer, säger Wilhelm Unge, chefsanalytiker kontraspionage.

Den siffran är ganska konstant år efter år, hävdar han.

-De ser inte ut som man tror. De har inte trenchcoat, slokhatt och mustasch. De är välutbildade, yngre än under Sovjettiden, socialt kompetenta och nätverkar, säger Unge och visar en bild på en rysk spion i Almedalen i somras.

Agrell

Det omfattande ryska spionaget är på inget sätt förvånande, kommenterar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

-Ryssland monterade aldrig ned sin underrättelseapparat efter det kalla kriget. Verksamheten har ökat och liknar nu den Sovjet bedrev under slutskedet av kalla kriget. Ukrainakrisen är en viktig drivande faktor, säger Agrell som menar att Ryssland i dag beskriver väst som "fientligt".

Det innebär att Sverige är långt ifrån ensamt i situationen, med ökar rysk underrättelseverksamhet.

-Det finns ett ryskt underrättelsetryck i en rad länder, så Sverige är inte unikt. Det som sticker i ögonen för en svensk publik är att det kalla kriget skulle vara slut, men nu är vi inne i det igen.

TT: Vad är det främsta syftet med spionaget?

-Det kan man inte läsa ut direkt. Det kan vara teknisk information, för uppbyggnad av de egna väpnade stridskrafterna. Det kan vara geografisk information, för att i ett hypotetiskt fall kunna operera i området med militära styrkor, säger Wilhelm Agrell.

Oklara ansvarsförhållanden

Andreas Höglund, försäljningschef på it-säkerhetsföretaget Advenica, tycker att det är intressant att Säpo tydligt pekar ut GRU som enligt honom är en av de mest kvalificerade aktörerna i världen med stora resurser i form av pengar, kompetens och tid.

TT: Hur väl rustat är Sverige?

-Hotbilden är stor och svensk förmåga är tämligen begränsad tyvärr.

Enligt Höglund beror den dåliga beredskapen inte främst på kunskapsbrist utan på oklara ansvarsförhållanden i svensk statsförvaltning.

-Under lång tid har ansvaret för de här frågorna varit utsmetade på 6-7 olika myndigheter och flera departement.

Att regeringen utsett en inrikesminister med ansvar för frågorna ser han som ett framsteg.

Vad cyberattackerna kostar samhället i form av pengar är, enligt Höglund, svårt att säga och de beräkningar som gjorts är spekulationer.

Han tror dock att beredskapen inom svensk industri är bättre än inom statsförvaltningen.

-Av det skälet att det är ekonomiska värden inblandade.

Agenter från Syrien

Syrien nämns också i Säporapporten och de har också i flera år bedrivit politisk förföljelse i Sverige, enligt Säpos Wilhelm Unge. Bland de syrier som kommer till Sverige ser Säpo att det kommer personer som misstänkts ha haft ansvar för program för landets massförstörelsevapen.

-Vi ser också misstänkta agenter utsända av regimen i Damaskus, säger Unge.