Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Skådespelaren Noomi Rapace har skådespelarutbildning.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    "Sänk studiestödet för konstnärer"

    Filosofer och konstnärer har svårt att få jobb, därför ska de ha sänkt studiestöd, tycker Svenskt Näringsliv.

    Filosofer har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport och föreslår att studiemedlen sänks för studenter inom ämnen som har svårt att få jobb, som humaniora och konst.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    "Skrämmande", menar Teaterförbundets ordförande:

    – Det vore väldigt märkligt om man från Svenskt Näringsliv inbillar sig att den här typen av yrken inte behövs i ett modernt humanistiskt demokratiskt samhälle, säger Anna Carlsson till Ekot.

    Svenskt Näringsliv vill inte peka ut några enskilda program där man borde sänka studiebidraget.

    Men inom humaniora och konst finns till exempel programmen för blivande språkvetare, regissörer, musiker, lingvistiker och operasångare.

    – Det handlar inte om att styra bort folk utan att ge signaler så att de kan göra ett medvetet val; så att de tänker på sin egen framtid, säger nationalekonomen Malin Sahlén till Ekot.

    I rapporten kritiserar Svenskt Näringsliv det organisationen kallar för slöstudier eller lågproduktiva utbildningar. Som exempel nämns en litteraturkurs om Harry Potter vid Linnéuniversitetet i Växjö.

    Svenskt Näringslivs (SN) uppfattning finns summerad i den ännu opublicerade rapporten Konsten att strula till ett liv. Med strul menar Svenskt Näringsliv "irrvägar" genom högre utbildning och sen etablering på arbetsmarknaden.

    SN konstaterar att humaniora- och konststudenter kommer ut senare på arbetsmarknaden och får väsentligt lägre lön än studenter inom teknik och tillverkning.

    Ändå har antalet sökande till konst- och humaniorautbildningar ökat med 50 procent under 2000-talet, medan antalet förstahandssökande till teknikutbildningar endast ökat med åtta procent, enligt SN.


    "Det blir fel om besvärliga jobb ratas till förmån för nöjesstudier, som drar ned den framtida inkomsten", skriver SN i sina slutsatser.

    Receptet mot att dras in i "lågproduktiva utbildningar" är därför styrmedel i form av sänkt studiebidrag till utbildningar som inte leder till kvalificerade arbeten, exempelvis så kallade hobbykurser.

    Däremot ska bidragsdelen i studiemedlet höjas för dem som läser utbildningar som ger hög ekonomisk avkastning.

    Svenskt näringsliv vill också att ersättningen till högskolorna ska vägas mot dem samhällsekonomiska avkastning respektive lärosätes utbildningar ger.

    Svenskt Näringsliv preciserar inte vilka konstnärliga eller humanistiska utbildningar som bör ge lägre studiebidrag, eller hur mycket bidraget ska sänkas.
    – Vi vill inte peka ut några särskilda utbildningar. Det handlar om utbildningar som inte ger individen någonting vad gäller arbetsmarknaden i framtiden, säger en av rapportförfattarna, Malin Sahlén och understryker att det inte handlar om att strypa utbildningarna som sådana.


    Svenskt Näringsliv talar samtidigt om gruppen "hobbykurser".
    – Det finns kurser som är mer roliga än användbara för framtiden. Till exempel ger Linnéuniversitetet kursen Harry Potter och hans världar. Det finns också kurser i svampkunskap och ortnamn. Jag är säker på att de har sina värden, men måste de finnas på universiteten? frågar hon retoriskt.

    Det brukar bli bäst när människor får fatta sina egna val, säger Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef vid akademikerorganisationen Saco.


    – Att differentiera studiebidrag är administrativt knepigt. Dessutom: Om vi i dag bedömer att den ena utbildningen förtjänar större stöd än den andra och så visar det sig i morgon att vi räknat fel – vad gör man då?


    Wetterberg konstaterar att han själv – som historiker – varit ute på de "irrvägar" Svenskt Näringsliv talar om.
    – Jag tror faktiskt att det vore synd om vi inte hade en del humanister i det här samhället. Sedan är det kanske så att en del yrken lönar sig bättre att utbilda sig till, men så länge folk vet om det när de bestämmer väg är valet den resandes ensak, säger Gunnar Wetterberg.


    Han ser också att Svenskt Näringslivs modell skulle kunna leda till att de med bäst ekonomiska resurser läser de lite mer udda ämnena.
    – Då riskerar vi en social snedrekrytering, och det vill vi inte ha.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.