Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Naturkatastrofens offer. Översvämningar, tropiska stormar och torka är några konsekvenser av de pågående klimatförändringarna. Lena Ek (C) har nu möjlighet att fatta sitt hittills viktigaste beslut och skrota utsläppsrätter motsvarande 70 miljoner ton växthusgaser skriver debattörerna. Bild: Bild: AP

Sälj inte svenska utsläppsrätter

Debatt Varje år dör 400 000 människor till följd av klimatförändringarna. Kostnaderna uppgår till 700 miljarder dollar per åt. Det är en siffra som kan fördubblas till 2030. Att i det läget sälja vidare outnyttjade svenska utsläppsrätter är att förstöra år av klimat-ansträngningar, skriver bland andra Francisco Contreras.

Under sommarhalvåret 2012 smälte isarna i Arktis åter med rekordfart. Sedan slutet av 1970-talet har den arktiska sommarisens yta nästan halverats. År 2016 riskerar den att vara helt smält eller uppbruten. Enligt en ny rapport från Världsbanken står vi inför en global temperaturhöjning på fyra grader redan inom 50 år. Det är en dubbelt så stor höjning som det mål som sattes upp vid klimatmötet i Köpenhamn för tre år sedan. Enligt data från OECD:s energiorgan IEA satte världen 2011 utsläppsrekord igen.

Klimatförändringarna orsakar redan 400 000 dödsfall årligen, visar en ny studie från Dara och Climate Vulnerable Forum. Utvecklingsländerna drabbas hårdast, där dödsfall på grund av svält, sjukdomar och fattigdom kan kopplas till skador på jordbruket efter extremväder. Den ekonomiska kostnaden för den senfärdiga klimatpolitiken är enligt rapporten nästan 700 miljarder dollar årligen. Snabbt ökande temperaturer och kolrelaterade föroreningar förväntas fördubbla kostnaderna till år 2030.

Det finns positiva tecken, fler människor anstränger sig att leva klimatsmart. I Sverige kan vi se att fler cyklar, bilkörningen minskar något och kommuner investerar i vindkraft. Men samtidigt fortsätter utsläppen att öka och vi rör oss mot en global katastrof. Det krävs ett globalt ledarskap som minskar utsläppen och ställer om energisystemen samtidigt som kraftfulla åtgärder vidtas för att minska fattigdomen. Med sitt historiska ansvar för den globala uppvärmningen måste den rika världen gå före och visa handlingskraft.

Stort svenskt överskott

Just nu står såväl den svenska regeringen som EU inför viktiga beslut om utsläppsrätter som skulle kunna minska utsläppen rejält och skicka positiva signaler till den internationella klimatkonferens som startar den 26 november i Doha.

Sverige har i dag ett stort överskott av de utsläppsrätter (AAU:er) som vi tilldelats enligt Kyoto-protokollet. Vi kan välja att sälja outnyttjade utsläppsrätter till andra länder, vilket skulle innebära att år av klimatansträngningar tillintetgörs och uppemot 70 miljoner ton växthusgaser släpps ut i något annat land. Eller så kan vi göra som Storbritannien och makulera dem. Det skulle bidra till att utsläppsrätterna stiger i pris och ge incitament för hårdare klimatsatsningar.

Regeringen på väg att backa

I våras sa miljöminister Lena Ek (15 maj) att Centerpartiets inställning är att de överblivna AAU:erna inte ska säljas utan att de ska annulleras. Men en regeringsskrivelse till riksdagens miljö- och jordbruksutskott för några veckor sedan tyder på att regeringen är på väg att backa från Lena Eks tidigare tydliga hållning. Det är det sista som behövs.

En del av de svenska utsläppsrätterna ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter för industrin, så kallade EU ETS. Överskottet av utsläppsrätter är stort vilket innebär låga priser och avsaknad av incitament för industrin att minska sina utsläpp. Storbritanniens premiärminister David Cameron har föreslagit att utsläppsrätter motsvarande 1,7 miljarder ton koldioxid skrotas. EU-kommissionen har kontrat med ett förslag om att senarelägga auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter i tredje etappen av EU ETS. EU är splittrat i frågan och Sverige kan få en viktig vågmästarroll. En minskning av antalet utsläppsrätter med 1,2 – 1,4 miljarder ton skulle öka intäkterna med minst 500 miljarder kronor mellan 2013 och 2020, pengar som behövs i FN:s klimatfonder för utvecklingsländer.

Chans att påverka

Genom att ta ställning för att skrota utsläppsrätterna i de båda systemen kan Sverige åter bli en pådrivande aktör i klimatpolitiken. Det här är, miljöminister Lena Ek, den viktigaste striden hittills under din tid i regeringen. Det handlar om mycket stora mängder växthusgaser, och i förlängningen om möjligheten att sy ihop ett globalt klimatavtal. Stå upp för Arktis och de hundramiljontals människor som lever i sårbara delar av världen.

Francisco Contreras

ordförande i Latinamerikagrupperna

Lotta Forssblad

talesperson för Klimataktion

Erik Blomqvist

ordförande i Jordens Vänner

Mest läst