Populära dieter kommer och går.
Nu är trenden periodisk fasta, även kallad 5:2 dieten.
Forskare menar att våra kroppar helt enkelt inte mår bra av den ständiga tillgången på mat.
Vi äter för mycket. Rör oss för lite. Vi är fortfarande stenåldersmänniskor, ett jagande och samlande folk, vana att tillgången på mat kan variera.
Våra liv som gick ut på att springa i skogen och jaga mat har bytts ut mot tv-tittande och stillasittande jobb.
Halvfastan är ett sätt att motverka de välfärdssjukdomar som vårt civiliserade liv bär med sig och metoden är enkel: att under två dagar i veckan drastiskt dra ned på intaget av antalet kalorier.
Kerstin Brismar, överläkare och professor i diabetesforskning vid Karolinska universitetssjukhuset menar att finns det flera studier i världen som visar att det är bra att minska sitt kaloriintag. Dieten är här för att stanna, eftersom så många klarar av att hålla den.
– Vi måste äta mindre när vi rör oss så lite. Vi har tappat begreppet om vad fysisk aktivitet är. Jag har patienter som tror att de är aktiva för att de reser sig ur soffan och hämtar kaffe, säger hon.
Att äta 1700 kalorier om dagen, något som är lagom för en kvinna som inte rör sig så mycket, är svårt att hålla i längden.
Då kan det vara bättre att sprida ut kaloriminskningen över veckans sju dagar.
– Motion räcker inte, vi måste äta mindre. Men också forska mer på hur fasta påverkar cellernas återhämtning och vad som händer i tarmfloran.
Kerstin Brismar menar att 5:2 metoden främsta syfte inte är att gå ned i vikt.
– Metoden är en del av en livsstilsförändring och kan vara en hjälp att hålla vikten när man väl gått ned, säger hon och menar att risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar ökar med bara några kilos övervikt. Till och med en lätt övervikt innebär höjda blodfetter och ökad insulinproduktion vilket också ökar risken för cancer och demenssjukdomar.
För den som äter lite gäller det att äta bra och få i sig tillräckligt av vitaminer, mineraler och andra näringsämnen.
– Man kan inte vräka i sig mat emellan, det att hålla i sina vanliga matvanor, säger Kerstin Brismar.
Genom fastan stressas kroppen så att den stärker sitt försvar mot åldrande och sjukdomar. Det är en gammal kunskap som har bevisats genom studier av råttor, säger Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
– De djur som fick lite mat levde längre och var mindre än de som fick äta hur de vill, men vi vet inte mycket om hur det fungerar på människor, framför allt inte normalviktiga personer, säger han.
Viktig är också att vetenskapligt undersöka hur periodisk fasta påverkar människor under en längre tid. Vilket är svårt eftersom de flesta återgår till sina gamla vanor. Det finns också en risk att hamna i en jo-jo-bantning, att pendla mellan frosseri och svält. Det kan leda till att man tappar muskelmassa men ökar sin fettprocent.
Även Ingvar Bosaeus hänvisar till stenåldersmänniskan.
– Ätandet styrs av ett robust system i hjärnan, som också är individuellt, kulturellt och socialt betingat - utvecklat under tusentals år, skapat för att vi ska överleva. Därför går vi hellre upp än ned i vikt, säger han.
Om man fastar, äter kolhydrater eller inte för att gå ned i vikt spelar inte så stor roll.
Den tråkiga sanningen: ät mindre energi än du gör av med.
– De flesta fagra löften om olika bantningsmetoder är ren bullshit. Har man ätit på samma sätt i 30 - 40 år så är sannolikheten inte så stor att man blir av det genom att bara banta. Beteendeförändringar är inte lätt, framför allt inte att hålla vikten lång tid efteråt, säger Ingvar Bosaeus.
FAKTA: Ät i fem dagar - fasta i två
Fastan kan gå till på lite olika sätt:
Ät som vanligt i fem dagar och fasta i två - 24 timmar.
Dagarna ska inte vara efter varandra.
Ät 500 kalorier (kvinnor) eller 600 kalorier (män) under den dag man fastar, andra dricker bara under fastedagarna.
De dagar man inte fasta äter man sitt normala kaloriintag: ungefär 2 000 för kvinnor, 2 200 för män om man rör sig i vardagen.
Därför mår vi bättre, menar forskarna:
Färre kalorier gör att vi orkar mer, tappar fettmassa.
Den insulinliknande tillväxtfaktorn IGF-1 sjunker, den är en förutsättning för att cancer ska utvecklas.
Nivån på insulin, blodfetter, blodsocker och blodtryck sjunker, faktorer som påverkar hjärt- och kärlsjukdomar.
En variant är 16:8 metoden
Du fastar16 timmar av dygnets 24.
Exempel: Ät middag kl 20.00 och därefter lunch klockan 12.00 nästa dag.
16:8 innebär att du fastar i 16 timmar av dygnets 24 och äter under de återstående 8 timmarna. Exempelvis äter du dagens sista måltid kl. 20.00 och sedan äter du ingenting Detta mönster följer du 3-6 av veckans dagar.
Den 6 augusti kommer Mikael Mosley och Mimi Spencers bok "Bli friskare, smalare och lev längre. Halvfasta och 5:2 dieten"
Fastan kan gå till på lite olika sätt:
Ät som vanligt i fem dagar och fasta i två - 24 timmar.
Dagarna ska inte vara efter varandra.
Ät 500 kalorier (kvinnor) eller 600 kalorier (män) under den dag man fastar, andra dricker bara under fastedagarna.
De dagar man inte fasta äter man sitt normala kaloriintag: ungefär 2 000 för kvinnor, 2 200 för män om man rör sig i vardagen.
Därför mår vi bättre, menar forskarna:
Färre kalorier gör att vi orkar mer, tappar fettmassa.
Den insulinliknande tillväxtfaktorn IGF-1 sjunker, den är en förutsättning för att cancer ska utvecklas.
Nivån på insulin, blodfetter, blodsocker och blodtryck sjunker, faktorer som påverkar hjärt- och kärlsjukdomar.
En variant är 16:8 metoden
Du fastar16 timmar av dygnets 24.
Exempel: Ät middag kl 20.00 och därefter lunch klockan 12.00 nästa dag.
16:8 innebär att du fastar i 16 timmar av dygnets 24 och äter under de återstående 8 timmarna. Exempelvis äter du dagens sista måltid kl. 20.00 och sedan äter du ingenting Detta mönster följer du 3-6 av veckans dagar.
Den 6 augusti kommer Mikael Mosley och Mimi Spencers bok "Bli friskare, smalare och lev längre. Halvfasta och 5:2 dieten"
