Vad ska du rösta på?
Rekordmånga svenskar kommer att få den frågan inför valet. Opinionsinstituten har blivit fler och resultaten av olika mätningar duggar tätt. Och det kan förvirra väljarna, tror statsvetare.
Leijonkungen
Inför valet 2002 var det ett parti som stack ut i opinionsundersökningarna. Folkpartiet fick höga siffror i mätning efter mätning. Dåvarande partiledaren Lars Leijonborg fick smeknamnet ”Leijonkungen” mitt i framgångsvågen. Efter valet visade det sig att antalet positiva artiklar om partiet varit överlägset flest jämfört med de andra partierna. Också valresultatet blev en succé: drygt 13 procent av väljarna valde Folkpartiet.
Att många väljare bestämmer sig sent och blir påverkade av resultatet i opinionsundersökningar är tydligt, enligt Jesper Strömbäck, professor i politisk kommunikation på Mittuniversitetet.
–Om det går bra för ett parti vill de osäkra väljarna stödja partiet. Det blir en självförstärkande spiral, säger han.
Sedan valen 2002 och 2006 har antalet opinionsinstitut blivit fler. Instituten ställer lite olika frågor. De frågar olika många. De flesta gör telefonintervjuer, medan ett institut gör undersökningarna via e-post. De använder olika långa mätperioder.
Olika resultat
Skillnaden mellan mätmetoderna innebär att siffrorna kommer att se olika ut. En mätning som publiceras i tidningen på måndagsmorgonen kan ge ett annat resultat än en mätning som visas i kvällsnyheterna. Det kan leda till förvirring, tror Jesper Strömbäck.
–Det blir svårt för människor att förhålla sig till resultaten. Vad ska man tro på? Det bidrar nog också till att sänka förtroendet för opinionundersökningar, säger han.
De opinionsundersökningar som väljarna får se är bara en del av opinionsinstitutens arbete inför valet. Partierna beställer också egna specialutformade mätningar. Det kan till exempel handla om att ta reda på vad folk tycker i en viss fråga inför en lansering av ett nytt förslag. Samtliga analysföretag uppger för TT att de har gjort, eller ska göra, mätningar som beställts direkt av partierna, men de är förtegna om hur många och hur de ser ut.
Spekulationer
Att tänka ett extra varv på vad opinionsundersökningarna egentligen säger är också viktigt. En väljarbarometer talar bara om att det skett en förändring, inte varför. Enligt Jesper Strömbäck är det lätt hänt att väljarna blandar ihop fakta och spekulationer.
–Varje gång en journalist resonerar om orsakerna så är det spekulationer. Det kan vara rätt, det kan vara fel. En opinionsundersökning förklarar inte varför ett parti går framåt eller bakåt, säger han.
I en del länder är det förbjudet att publicera resultat av opinionsmätningar nära inpå ett val. Men det tror inte Strömbäck på.
–Nej, det strider mot vår press- och yttrandefrihet. Dessutom är opinionsundersökningar ett fantastiskt verktyg, det gäller bara att ha en skeptisk distans till dem, säger han.
Räta ut frågetecken
Fram till valet har GP valt att publicera mätningar från sex opinionsinstitut. Förutom GP/Sifo:s månatliga mätningar är det Demoskop, Skop, Synovate, Novus och United Minds.
Hur lika eller olika är de? GP reder ut några frågetecken.
Alla utom Demoskop viktar sina mätningar mot det senaste valresultatet. Varför?
Därför att närmare två tredjedelar av väljarna röstar på samma parti i val efter val.
Varför gör inte Demoskop det?
Därför att man anser sig tydligare kunna registrera vindkantringar i opinionen. Det blir viktigare, menar Demoskop, ju närmare valdagen man kommer.
De som hämtar in svar via telefon, är det fast eller mobil telefon?
I huvudsak fasta abonnemang. Men de går allt mer över till att också ringa via mobila abonnemang. I synnerhet för att på så sätt nå en tillräckligt stor del av de yngre väljarna.
United Minds har valt e-postenkäter. Varför?
Främsta skälet är att för att nå allt rörligare moderna människor där de är. Företaget menar också att de svarande är mindre noga med att vara politiskt korrekta, när de inte blir intervjuade.
Nackdelar?
Det finns inga garantier för att urvalet är statistiskt säkerställt.
Om man ställer frågor via webb eller post måste man ge svarsalternativ. Fördelen med telefonintervjuar är att man får spontana svar.
Äldre människor som inte har hemdatorer kan av självklara skäl inte intervjuas.
Är mätningarna säkrare ju fler intervjuer man gör?
Jovisst, om ett parti får 10 procent av rösterna i en mätning och antalet tillfrågade är 1 500 så ligger den statistiska felmarginalen mellan 8,5 och 11,5 procent. Om man i stället intervjuar 2 700 personer minskar felmarginalen till mellan 8,9 och 11,1 procent för ett parti som får 10 procent i mätningen. Ökar man till 6 000 intervjuade sjunker felmarginalen till att ligga mellan 9,2 och 10,8 procent.
Längden på mätperioden, vad betyder den?
Ju längre, desto mindre utslag får en enstaka händelse.
Ju kortare, desto tydligare kan man se effekten av hur en aktuell fråga har påverkat opinionen.
