1/6

Rosoff: "Jag försöker förmedla hopp"

Med omsorg om varje ensamvarg i marginalen skriver Meg Rosoff böcker för barn och ungdomar om de frågor som sysselsätter henne själv. Den amerikanska författaren får årets Alma-pris.

ANNONS
|

Förvåningen hos årets pristagare förefaller äkta. Hon är översatt till ett 20-tal språk, har varit nominerad tidigare, men hade aldrig trott att världens största pris för barn- och ungdomslitteratur skulle gå till just henne.

-Det är något av ett skämt att bli nominerad eftersom det är så många kända personer på den här listan. Jag hade aldrig förväntat mig detta, säger hon på telefon från London där hon bor sedan 26 år.

Psykologiskt kom priset väldigt lägligt berättar hon. Den senaste tiden har hon trots framgångarna tvivlat över huruvida hennes böcker blir lästa eller inte. Kanske har det att göra med att Meg Rosoff debuterade först som 47-åring.

Bästa dagen i livet

Dagen då hon äntligen lämnade sitt reklamjobb beskriver hon som den bästa i livet. Sedan uppväxten i Boston, USA, hade hon burit med sig sina starkaste läsupplevelser men också en längtan efter att bli författare. Bara fyra månader efter uppsägningen kom "Så har jag det nu" (2004). Den dystopiska ungdomsromanen om den 15-åriga anorektiska amerikanskan som kommer till sina brittiska kusiner på landet blev en omedelbar succé. Meg Rosoff skildrar en lycklig och fri sommar som bryts mot politisk oro och terrordåd.

ANNONS
-Det som skrämmer mig med den boken är hur mycket av den som har förverkligats. Den handlar om en tid i England då det finns ett slags inre krig som påminner om det som sker i hela Europa nu.

Sedan dess har hon skrivit ytterligare sex ungdomsromaner, en vuxenroman och några bilderböcker. Hennes första barnbok, "Meet wild boars", om ett gäng illaluktande och oförskämda vildsvin, beskriver hon som sin mest självbiografiska.

-Den handlar om de här fruktansvärt vilda grisarna som inte gör något ordentligt. Jag har fått kritik för att jag inte lär barnen gott uppförande, jag tror på gott uppförande men också på vikten av att få vara lite vild.
Samma frågor i dag

Att hon i huvudsak har skrivit ungdomsböcker förklarar hon med att tonårens frågor om identitet och om hur livet ska levas egentligen aldrig lämnat henne. Den egna upptäcktsresan har pågått i över 40 år.

-Jag försöker tala så ärligt som möjligt som vuxen på ett sätt som önskar att någon hade talat till mig när jag var barn. Jag känner att mitt arbete handlar så mycket om hur jag själv kämpat med att förstå världen och med att vara en bra person. Jag försöker förmedla en känsla av hopp och den lilla klokhet som jag med stor smärta lyckats samla på mig över åren.

Meg Rosoffs böcker beskrivs som ålderöverskridande, ibland bisarra men alltid modiga. Själv talar hon om dem som otrendiga. Hon vill varken skriva om mobbning eller skolan, hon intresserar sig för krig, religion och vad det innebär att vara människa. Även hennes huvudpersoner får tåla en del granskning.

"I begynnelsen var Bob" (2011) handlar om en 19-årig hormonstinn kille som är Gud.

-Det förklarae varför världen är en sådan röra, han var väldigt lat och skapade världen på bara sex dagar, han orkade inte bry sig så länge som ett eller två år för att verkligen tänka igenom saker.
1/6

Meg Rosoff föddes 1956 i Boston, USA. Hon studerade vid Harvard och arbetade efter studietiden med reklam i New York. Efter 10 år flyttade hon till London där hon bott i 26 år. När hennes lillasyster avled i bröstcancer, en sjukdom som senare drabbade även henne själv, började hon skriva böcker; första boken, den dystopiska ungdomsromanen "Så har jag det nu", kom 2004.

Hon har fått flera priser, bland annat Carnegie Medal och Deutsche Jugendliteraturpreis. Hennes böcker har översatts till ett 20-tal språk, däribland svenska.

Meg Rosoff tar emot Alma-priset vid en ceremoni på Stockholms konserthus den 30 maj i år.

Jessica Schiefauer, författare som fick Augustpriset i kategorin barn- och ungdomsbok 2015:

-Jag blir jätteglad när tunga litterära priser går till författare som skildrar den erfarenhet som det innebär att börja bli vuxen på riktigt och som tar den tiden på allvar. Jag blev otroligt inspirerad när Sonya Hartnett fick Alma-priset 2008. Jag läste alla hennes böcker och jag hade aldrig skrivit min bok "Pojkarna" om jag inte hade upptäckt henne.

Dorotea Bromberg, förläggare på förlaget Brombergs som gav ut Meg Rosoffs debut "Så har jag det nu" på svenska:

-Den boken var så fantastiskt bra att den blev anledningen till att vi började ge ut böcker för unga läsare. Jag upptäckte den av en slump och läste den i ett svep. Allt som allt har jag väl gett ut ungefär 1 000 böcker, men det är definitivt en av de10 bästa böckerna som jag gett ut. Den är otroligt imponerande och lever upp till den högsta standard man kan tänka sig.

Boel Westin, juryordförande för Alma-priset:

-Hennes romanfigurer är gestaltade med både empati och respekt, men de är samtidigt kritiskt och närgånget granskade. Hon har en väldig respekt för människan. Hon är också en förvandlande författare som ständigt varierar sig och tänjer på gränserna. Ingen bok är den andra lik. Dessutom har hon ett fullkomligt glimrande språk, men det ska understrykas att det inte är ett svårt språk.

Åsa Warnqvist, forskare på Svenska barnboksinstitutet:

-Hon är en författare med en oerhörd spännvidd, både i fråga om tematik, genre och stil. Hon vågar pröva nya saker. Nu tror jag att hon kan räkna med att sälja betydligt fler böcker. Det är det som är så roligt med det här priset. Det för in litteratur och författarskap som vi inte nödvändigtvis varit i kontakt med tidigare.

Karin Mossed, redaktör på det nu nedlagda förlaget X Publishing som gav ut två av Meg Rosoffs böcker på svenska:

-Hon har en stark psykologisk skärpa och en inblick i flera olika typer av relationer och karaktärer. Hon rör sig också väldigt lätt mellan olika genrer och stilar, men jag antar att det ligger mycket jobb bakom. Jag har tidigare jobbat som barnbibliotekarie så jag vet att hon har en liten men väldigt entusiastisk fanskara. Hon har inte riktigt fått den stora publik som hon varit förtjänt av tidigare och jag hoppas verkligen att priset innebär att hon kommer att möta fler läsare.

Astrid Lindgren Memorial Award delas ut årligen. Prissumman är fem miljoner kronor.

Tidigare pristagare:

2015 Praesa Sydafrika

2014 Barbro Lindgren, Sverige

2013 Isol, Argentina

2012 Guus Kuijer, Nederländerna

2011 Shaun Tan, Australien

2010 Kitty Crowther, Belgien

2009 Tamerinstitutet, Palestina

2008 Sonya Hartnett, Australien

2007 Banco del Libro, Venezuela

2006 Katherine Paterson, USA

2005 Ryôji Arai, Japan, Philip Pullman, Storbritannien

2004 Lygia Bojunga, Brasilien

2003 Christine Nöstlinger, Österrike, och Maurice Sendak, USA

Erika Josefsson/TT
ANNONS