Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Reviderar bilden av Söderberg

    I litteraturhistorien ses han som den store kvinnoförsvararen. Men sin egen äktenskapskatastrof löste Hjalmar Söderberg genom att låta spärra in hustrun på sinnessjukhus. I en ny bok berättas historien om Märta och Hjalmar.

    I oktober 1898 skriver författaren Hjalmar Söderberg ett brev till sin syster Frida där han berättar att han har förlovat sig med Märta Abenius.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    "Tycker du inte att det är en modig flicka som vågar gifta sig med mig?", undrar han.

    Till sinnessjukhuset

    Historien kommer att ge honom rätt, på ett ganska makabert sätt. Men just i det ögonblicket är det ingen som anar att den omhuldade societetsflickan Märta Abenius efter tio års äktenskap kommer att tvångsintas på sinnessjukhus. Eller att experter drygt 100 år senare ska finna att åtgärden mer handlade om att Hjalmar ville avsluta äktenskapet än om att Märta verkligen led av psykisk sjukdom.

    -Hjalmar Söderberg ville bara bli av med henne. Att han ville skilja sig, det kan man möjligen förstå, men att han gör det på det här sättet är själamord, konstaterar Johan Cullberg, professor i psykiatri, som tillsammans med Björn Sahlin har skrivit boken "Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof".

    Vedertagen bild

    För Johan Cullberg har Hjalmar Söderberg alltid varit en viktig författare. Men under årens lopp kom han alltmer att förundras över den vedertagna beskrivningen av hur hustrun Märta blir sinnessjuk och försvinner in i ett kroniskt mörker samma år som Hjalmar kräver skilsmässa. För att få klarhet vände han sig till vännen Björn Sahlin som är specialist på Hjalmar Söderbergs författarskap.

    Genom att läsa brev, sjukhusjournaler och andra källor har de båda kunnat revidera skildringen av Märta och Hjalmar Söderbergs äktenskap. En viktig faktor i sammanhanget är att Märta led av en svår reumatisk sjukdom som periodvis hindrade henne från att ta hand om parets tre barn. Att hon reagerade kraftigt när Hjalmar Söderberg, efter en lång otrohetsaffär, ville avsluta äktenskapet vändes också emot henne.

    -Hon var otroligt upprörd och hade svårt att artikulera sin problematik. Inom citationstecken var hon "galen" när hon träffade Hjalmar och han visade att han inte brydde sig om henne. Men jag skulle inte kalla henne för psykiskt sjuk, säger Johan Cullberg.

    Rättslös kvinna

    I boken visar Cullberg och Sahlin också att familjen Bonnier var pådrivande i arbetet med att få Märta tvångsomhändertagen. Hjalmar Söderberg skulle skyddas så att han fick ro att skriva. Inte ens Märtas advokat eller halvbrodern, som också var hennes förmyndare, stred för hennes sak.

    -Hon var rättslös mot hela den här surven av mycket socialt starka män.

    Kvinnans ställning var svag - särskilt före 1919 då allmän rösträtt infördes även för kvinnor. Märta Söderberg åkte under en lång rad år in och ut på sinnessjukhus och sjukhem och dog 1932 som fattighjon. I de få brev av hennes hand som finns bevarade skriver hon med största förtvivlan om sin situation och sin längtan efter barnen.

    -Jag har känt att det har varit viktigt att Märta har fått en äreräddning. Hon har varit helt bortsopad ur historien, hon har inte en gång en grav på kyrkogården, säger Johan Cullberg.

    Men varför har bilden av det katastrofala äktenskapet sett ut som den har gjort i litteraturvetenskapen? Johan Cullberg menar att litteraturvetarna okritiskt har svalt diagnosen som den tidens auktoriteter ställde.

    -Och Hjalmar Söderberg har varit så enormt idealiserad på 1900-talet. Men det är en sak att gilla hans böcker och en annan att tro att han är likadan som dem han skriver om.