År 2007 stannade 26 procent av de svenska arbetarna hemma på semestern. Nu ligger siffran på 32 procent. Det är bland de högsta siffrorna sedan undersökningen startade 1984.

- Det är en oroande trend, säger Mats Larsson, utredare på LO.

Mats Larsson menar att ökningen inte är förvånande med tanke på den höga arbetslösheten. Han tror att det kommer att se ut såhär ett tag framöver.

- Man hade hoppats på att klasskillnaderna skulle minska men i stället ökar inkomstklyftorna. Folk som har det lite knapert stannar hemma, säger han.

Rapporten visar också att tjänstemän drabbades 2007 och 2009. Nu har det dock avtagit för dem, nio procent av högre tjänstemän stannar hemma på semestern.

- Men för arbetarna stiger siffran. Det är inte så bra, säger han.

Enligt Gunilla Nyström, privatekonom på SEB är förklaringen till den stigande siffran efterdyningar från finanskrisen.

- Arbetslösheten sedan finanskrisen har bitit sig fast. Den drabbar dem med lägst utbildning, säger hon.

Hon menar att de som inte har gymnasieutbildning har svårare att få jobb igen sedan de mist sitt arbete i samband med krisen.

I en undersökning som SEB gjorde i maj svarade drygt tusen personer på frågan "Hur finansierar du din semester?". 31 procent av dem svarade att de ska stanna hemma på semestern.

- Det bekräftar LO:s undersökning. Trots att vi inte vet varför de stannar hemma så är det nog så att många av dem inte har råd att åka iväg, säger hon.

Men enligt Dan Hasson, stressforskare vid Karolinska institutet, behöver det inte vara ett problem att många stannar hemma på semestern. 

- Det finns de som föredrar att vara hemma och läsa en bok eller ta en promenad i skogen, säger han.

Enligt honom kan det vara ett självvalt beslut.

- Eftersom inga frågor har ställts om varför man stannar hemma kan man inte dra några slutsatser av rapporten, om det är något positivt eller negativt, säger han.

Dock menar han att för de som inte väljer att stanna hemma på semestern, utan tvingas till det på grund av dålig ekonomi kan få stressymptom.

- Det är väletablerat att större inkomstskillnader hänger ihop med större ojämlikhet i hälsa. Det innebär att personer med lägre socioekonomisk status ofta har sämre hälsa, säger han.