Full rulle genom Halland
Häng med på en resa från Göteborg till Falkenberg, med väloljade inlines på fötterna. En rullande tur med både torskrygg, tångbad och åkglädje i fokus.
Relaterat
Fakta
Inlines
- Känslan av god fartvind och möjligheten att ta sig hyfsat långa distanser utan större ansträngning lockar allt fler motionärer att ge sig ut på vägarna.
- Men varför inte ge dig ut på långtur en helg med inlines på fötterna? Det behövs inte så mycket mer än ett par skridskor av god kvalitet, hyfsad åkvana och lust att upptäcka.
- Åk med max 30-litersrygga, ett klädombyte, lättviktsregnställ, första förband, vattenflaska och smidiga sandaler i fall regnet kommer och du blir tvungen att vandra i stället. Och naturligtvis en god karta eller gps, där du i förväg har vaskat fram lämpliga asfaltsträckor.
- Motionsformen har under de senaste åren blivit allt populärare. För många har inlines blivit ett smidigt alternativ till cykel som fortskaffningsmedel i stan samt till och från jobbet.
- Långfärdsskridskoåkarna har upptäckt att åktekniken är snarlik. Det finns nu också långlopp för rullskridskor och turverksamhet både hos Friluftsfrämjandet och hos många skridskoklubbar.
- Utrustningen har blivit avsevärt bättre, med större och stabilare hjul, bättre kullager, smidiga skor och längre hjulbas.
- Större hjul och bättre skor gör att man kan ha behållning av att åka även på lite grövre asfalt.
- Som nybliven inlinesåkare bör man träna en hel del på att lära sig bromsa. Det är den bästa livförsäkringen. Se också till att skaffa skridskor med en fullgod gummibroms på klacken.
- Köpa nya inlines är inte det lättaste. Pröva flera märken och modeller och låta fötterna välja. Skons passform är oerhört viktig. Hjulen bör vara 80 mm eller större. Bra modeller har ofta hjul med en diameter på 100 mm.
- Planerar du för långturer så välj gärna en lite lägre sko som ger bättre rörlighet i fotleden – men det kräver också god åkvana.
- Glöm inte hjälmen och bra skydd för knän, handleder och armbågar!
Så åker du säkrare
Är du medveten om dessa punkter rullar du säkrare i trafiken:
Samma trafikregler som för gående.
På gångbana finns inga regler om höger- eller vänstertrafik,
Om det är trångt på gångbanan ska man i stället åka på vägrenen eller körbanan och då i vänstertrafik. Men om farten är högre än gångfart gäller högertrafik, om det är lämpligare.
Åk med lång framförhållning, då bromsförmågan är begränsad speciellt i nedförsbacke.
Den rullande resan börjar vid perrongen på Göteborgs central en riktigt solig sommardag. Vi snörar på oss våra inlines och packar ner sandalerna i ryggsäcken.
En tre dagar lång färd på rullskridskor tar sin början.
Drygt 30 mil av träning på hjul ligger bakom oss, i form av kortare motionspass ett par gånger i veckan under våren. Det vi sett fram emot är slät, svart asfalt i högsommarvärme. Svalkande fartvind och närhet till underlaget. Med lätt packning på ryggen.En närmare tolv mil lång sträcka, med en hel del cykelbanor, lyckades vi få till efter att noggrant ha studerat Gröna kartan över kuststräckan.
Vi inleder med en förmiddagsfika på anrika Mauritz kaffehus. Ståfikat kräver koncentration och fokusering, att balansera en kopp cappucino och en äppelkanelbulle och samtidigt ta sig ut på trottoaren till det väntande bordet håller så när på att resultera i ett praktfullt fall nerför de två trappstegen.
Vi rullar ner till Göteborgsoperan för att ta Älvsnabben ut till Eriksbergs gamla varvområde för en maritim lunch på älvstranden. Den nya och ständigt växande stadsdelen bjuder på riktigt bra asfaltslingor längs med vattnet, så vi får en härlig glidarstund efter lunchen.
Älvsnabben lämnar sedan av oss strax bakom Järntorget. Längs Linnégatan tar vi trottoaren, kryssar försiktigt mellan fotgängarna och tar sikte på Slottsskogens slingriga cykel- och promenadvägar där vi får rejält rull under ett par timmar. Efter en glass på ett utekafé vid en av de små dammarna rullar vi sedan vidare mot Slottsskogens vandrarhem, som blir vårt nattlogi.
Nästa morgon, efter en rejäl frukost med både caffe latte, rågbrödsmackor och ägg, fortsätter turen. Tack vare förnämliga cykelkartor från turistbyrån är det lätt att finna de mer bilfria stråken.
Vid Askimbadet tar Säröbanan vid, en närmare 25 kilometer lång cykelväg ner till Särö.
Säröbanan var en gång i tiden badjärnvägen från Göteborg till Särö i norra Halland. Banan invigdes 1903 och lades ned 1965, men långa sträckor finns kvar som cykelväg. Vi samsas med mängder av cyklister, joggare, flanörer – och en och annan inlinesåkare.
Det är lunchdags. En gammal meny från Särö restaurant 1927 sitter på väggen utanför toaletten. Då fanns det tångräkor med smör för en krona, en halv hummer för dubbla priset. För tre riksdaler gick det att få en portion rysk kaviar.
Efter besöket åker vi mot Kungsbacka. Nu börjar landsvägen och mötet med biltrafiken.
Det är lätt att känna sig liten och ömtålig när lastbilar och bussar passerar på nära håll. Under en vätskepaus, där viss förvirring råder kring vägvalet, får vi hjälp av ännu en rullskridskoåkare. I hög fart och med kroppen i v-form svischar han nästan förbi oss, men får i sista stund syn på mitt vinkande och gör en stilfull inbromsning.
Peter Hilmersson från Kullavik åker ofta inlines från och till jobbet i Kungsbacka. En sträcka på drygt 15 kilometer.
– Jag åker så ofta väglaget tillåter. Ibland när jag är ledig rullar jag till Varberg på en dagstur. Vägarna är suveräna.
Peter leder oss rätt på kartan och det blir en riktigt behaglig tur in till Kungsbacka. Vid en servering nere vid ån planerar vi vägvalet för den sista biten till vandrarhemmet i Åsa; att följa leden via Fjärås, även om det inte är raka spåret.
Nästa dag inleds med stärkande havsbad. Ett par hundra meter från sovrummet ligger den öde stranden, med spegelblankt vatten. Det är riktigt varmt i luften, trots att klockan bara är halv åtta på morgonen.
Varberg nästa. Nu börjar vi komma in i en behaglig rytm och turas växelvis om att dra och sedan ligga tätt, tätt bakom. Utnyttja luftfickan och surfa på kompisens fart. Vi kör på i nästan två timmar. Ingen paus, inget snack, enbart åkglädje.
Förbi Frillesås och Väröbacka, vidare in mot Kärradal och ett blomstrande odlingslandskap.
Sent på eftermiddagen är vi framme vid Varbergs fästning. Nu väntar kurortshotellet där vi förbokat varsitt tångbad med massage. Det vill vi unna oss efter den här åkturen, inte minst för att mjuka upp ett antal ömmande muskelpartier.
Och i morgon fortsätter turen längs havet ända till Falkenberg …
Fakta/Bakgrund
Fem fina färdvägar
Här är några fina sträckor för inlinesåkning. Det handlar om flackt landskap, bra asfalt och förhållandevis lite trafik.
1) Säröbanan från Göteborg och vidare Ginstleden i Halland, med både inland och kustkontakt.
2) Malmö–Öresund, ner mot bron till Köpenhamn. Maffig känsla att stå vid brofästet och blicka ut över det väldiga bromonumentet.
3) Lund–Lomma–Bjärred–Lund – en triangel med cykelbanor hela vägen. Värd att pröva på för den som inte åkt så mycket och vill slippa konfonteras med fordonstrafiken.
4) Falsterbo via Trelleborg till Smygehuk – du åker kustvägen med nära havskontakt i stort sett hela tiden. Blandning av cykelbana och små landsvägar. Klar vattenkänsla.
5) Från Ystad längs kusten till Svarte och tillbaka eller från Ystad till Kåseberga – nära havskontakt och fantastiska vyer.






























