"Vi kan hitta våren inom en vecka"
Hallå där..
Henrik Wallgren, GP-krönikör och mångsysslare, som i luffar-bloggen på gp.se skriver om sin och kompisen Martin Westerdahls jakt på våren. När gp.se når honom på söndagen är siktet inställt på den italienska landsbygden.
Relaterat
Hur mår ni i dag?
- Vi mår grymt bra. Vi har varit i Venedig och det är en otrolig stad. Tyskland var däremot inte lika roligt.
Varför inte?
- Man kan väl säga så att i gamla DDR fanns inte våren.
Men ni verkar ha haft kul i Berlin.
- Klubbarna i Berlin var underbara. Men när vi kom över Brennerpasset och ner i Italien blev allt annorlunda.
I dag är det s trålande solsken, två plusgrader och vårblommor har siktats i Göteborg. Hur är vårläget i Italien?
- I Venedig var det snö kvar på trottoarerna, ungefär som i Göteborg. Just nu är det lite soldis.
Så ni har inte hittat våren?
- Idéen var ju att dra iväg från Göteborg och möta det första blommande trädet. Och ännu är det inga blommar. I Venedig är det däremot en väldigt flirtig stämning – mer mänskliga vårkänslor än temperaturmässiga. I München var det tio minusgrader och mer snö än i Göteborg. Nu känns det däremot som om det kan gå fort och jag tror att vi kan hitta våren inom en vecka. Men det vore ju ett otroligt självmål om våren har kommit till Göteborg...
Ni cyklar och köper en bil – skulle ni inte vandra?
- Martin blev påkörd och våren var väldigt långa borta så det kändes helrätt att köpa bilen. Men nu måste vi sälja den och från och med nu blir det vandring. Det är femtio mil till Rom. Men vi får se var vi hamnar – det är inte jättevarmt i Rom heller.
Har ni använt tältet?
- Nej, men nu vill vi ut på landet och sova på höskullarna, och i natt blir det nog tält.
Vart är ni på väg nu?
- Just nu vandrar vi mot sydväst ut på den italienska landsbygden.
Har du och luffarkompisen Martin haft någon kris i förhållandet?
- Vi är båda starka individer och vi har fått några psykbryt på varandra. Vi kände inte varandra så bra innan, men nu har vänskapen fördjupas. I början är det svårt att veta hur någon reagerar när man är hungrig och kall och tar ut det på den andra. Men just nu är det fruktansvärt stabilt.
Har ni mött fler luffare?
- Inte direkt, men vi möter fler och fler som är ute och snurrar runt och hoppas att vi ska stöta på fler pilgrimer som vi själva.
Hemlängtan?
- Dagsformen avgör. Just nu vill jag bara fortsätta och i stället flyga ner barnen till Gibraltar.
Rekommenderar du fler att ge sig ut och luffa?
- Jag är 45 och Martin är 43. Vi viker ofta ner oss och tar den lättaste vägen. Det blir mycket hemmasittande, så det känns jäkligt uppfriskande att ge sig av på vinst och förlust.
Vilken är den största upplevelsen hittills?
- Att det är så nära mellan Tyskland och Italien. Vi hade tänkt åka till Frankrike och sedan över Pyrenéerna till Spanien, men vi tittade i en atlas och såg att på bara några timmar skulle vi vara över Alperna och sedan nere i Italien. Här är det helt andra vibbar än i Tyskland.
Vilken är skillnaden?
- I Bayern är det öl och i Italien vin. Det är som skönheten och odjuret.
Vilket gillar du bäst?
- Jag tror att både skönheten och odjuret måste finnas. Men i Italien har de också väldigt bra kaffe!
Apropå dryck, i din senaste krönika i Två Dagar skrev du om en vit månad. Är den över?
- Ja, den tog slut med dunder och brak i Berlin. Jag har inte riktigt hämtat mig ännu!
Något du vill hälsa dina läsare på bloggen?
- Vi är otroligt glada för alla tips och glada tillrop. Det är jäkligt häftigt att ha en hejaklack i ryggsäcken som peppar oss, som en osynlig publik. Det gör hela grejen!




























