Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Rekordår för lämlar

    Lämlar, lämlar, lämlar. Det har varit ett exceptionellt lämmelår i Sverige i år. Som ett resultat har de hotade fjällrävarna fått rekordmånga ungar. Men fortfarande är lämlarnas märkliga upp- och nedgångar en gåta.

    Den dramatiska lämmelexplosionen i år hade sin början i mitten av förra sommaren. Antalet fortsatte att öka under vintern, för att kulminera nu i sommar.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Man måste tillbaka till 1969–1970 för att hitta samma lämmeltäthet, säger Anders Angerbjörn, professor på zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

    Fenomenet märks direkt när man närmar sig fjällen med bil österifrån. Redan nere i barrskogen börjar man se lämlar som springer över vägen.

    Uppe på fjällhedarna ser man dem överallt. Deras spillning ligger i små drivor och deras gångar och bohålor täcker terrängen.

    Uppgången har åter satt fokus på vad det är som styr lämlarnas populationscykler. I flera decennier har forskare grunnat på problemet och många hypoteser har lagts fram. En går ut på att rovdjuren styr upp- och nedgångarna genom sitt jakttryck. Andra förklaringar är att lämlarna äter sig själva ur huset, eller stressas ihjäl när de blir många, varpå de börjar om på nytt.

    Olöst mysterium

    Men sanningen är att ingen vet svaret. Och det hela blir än mer mystiskt av att cyklerna, med uppgångar vart tredje eller fjärde år, plötsligt upphört under längre perioder. Mellan 1942 och 1960 noterades inga lämmelår, och en lika märklig period av stiltje inträffade mellan 1982 och 2001. I båda fallen startade sedan cyklerna på nytt, lika plötsligt som oväntat.

    – Det kan vara så att det finns längre cykler samtidigt med de korta. Det enda som kan förklara det hela är interna faktorer hos lämlarna själva, men vilka dessa är vet vi inte, säger Angerbjörn.

    För dem som i decennier oroat sig för att fjällräven ska dö ut i Skandinavien är lämmeluppgången mycket glädjande. Rävarna är helt beroende av smågnagare och den här sommaren har minst 57 valpkullar fött i Sverige – den högsta siffran sedan 1970-talet.

    Hundratals valpar

    Räknar man in de 33 kullar som har registrerats i Norge blir summan minst 90 kullar i Skandinavien. Det innebär att 700 till 900 valpar har fötts i fjällen den här sommaren.

    Fast det innebär inte att det långsiktiga hotet mot arten är undanröjt. Under perioden 1982–2001, då lämmelåren uteblev, sjönk fjällrävsstammen ner till sin lägsta nivå någonsin. År 2000 var det absoluta bottenåret.

    – Då fanns det bara 35 vuxna rävar kvar i hela Skandinavien, säger Angerbjörn.

    När lämmelcyklerna startade igen 2001 ökade rävarna åter i antal. För närvarande finns det drygt 200 vuxna individer, varav 140 i Sverige.

    Men det räcker inte att lämlarna kommit tillbaka. Under de mörka åren hölls stammen vid liv genom konstgjord andning genom stöd från bland andra Världsnaturfonden (WWF). I Jämtland stödutfodrades djuren med hundmat vid vissa lyor.

    Rödräv största hotet

    Dessutom har man i flera år skjutit rödrävar i områdena med fjällräv. Rödräven är kanske på sikt det allra största hotet mot sin mindre släkting. Rödrävarna är större och aggressivare och tar ofta över fjällrävarnas lyor. De dödar också fjällrävarnas ungar.

    – Möjligen var det så att rödräven fick ett fast fotfäste i fjällen i början av 1900-talet, som ett resultat av en mindre klimatuppvärmning, säger Angerbjörn.

    Tack vare avskjutningen har fjällrävarna i Jämtland och Västerbotten klarat sig. Men i Norrbotten, där ingen rödrävsjakt bedrivits, finns det i dag nästan inga fjällrävar kvar. Det här är givetvis ett dilemma för forskare och naturvårdare.

    – Frågan är hur länge man kan hålla på med rödrävsjakt och stödutfodring, säger Tom Arnbom, ansvarig för rovdjursfrågor på WWF.

    Men för Angerbjörn är saken klar. Om så krävs måste den konstgjorda andningen fortsätta i evärdlig tid. Dessutom vill han att arten återintroduceras i Norrbotten, precis som nu sker i tomma områden i Norge med ungar som fötts i fångenskap.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.