Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
_JAR92341 (kopia)

Regeringen borde kasta utredningen i papperskorgen och i stället uppmuntra kvinnor att bli entreprenörer om de på allvar menar att de är en feministisk regering. Bild: Jari Välitalo

Regeringen vill ha näringsförbud för kvinnor

Debatt Regeringens utredning av hur privata välfärdsföretag ska regleras är tydligt riktad mot kvinnors företagande. Hur detta kan komma från en regering som påstår sig vara en feministisk regering är svårt att förstå, skriver Said Abdu (L) och Gulan Avci (L).

Sedan 1990-talet har verksamheten inom den offentliga sektorn genomgått en valfrihetsrevolution som öppnat vägen för patientmakt och entreprenörskap inom vård skola och omsorg. Ett viktigt steg togs 2009 genom lagen om valfrihetssystem (LOV), som ökat mångfalden i vården. Medborgare får nu större möjlighet att välja utförare.

Gulan Avici (L), ordförande Liberala kvinnor.

LOV har flyttat makten från politiker till de som står närmast vården och de individuella förutsättningarna, nämligen utförarna och brukarna. Vårdval och en mångfald av vårdgivare har bidragit till ökad tillgänglighet, kortare vårdköer och effektivare användning av vårdens resurser. I huvudsak är det företagsamma kvinnor som utifrån sina tidigare anställningar i kommuner och landsting och erfarenheter startat nya företag inom välfärden.

Positiva utvecklingen hotas

Genom att bryta de tidigare offentliga monopolen har de anställda fått möjlighet att starta företag och förverkliga nyskapande idéer om hur verksamheten ska bedrivas. Man känner sin bransch och skapar en vara eller tjänst som svarar mot ett synliggjort behov.

Nu hotas den positiva utvecklingen inom vårdföretagandet av ett näringsförbud från den rödgröna regeringen. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Ilmar Reepalu, som ska utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privat utförda välfärdstjänster ska regleras. Syftet är bland annat att utreda hur vinstuttaget ska begränsas och vilka krav som ska ställas på att ett företags eventuella överskott ska gå tillbaka till verksamheten. Utredningens uppdrag ska redovisas senast den 1 november 2016.

Said Abdu (L), näringspolitisk talesperson.

Att i praktiken införa ett vinstförbud för i huvudsak kvinnor i företagen inom vård och omsorg är en begränsning av företagandet som saknar motstycke i svensk näringslivshistoria. Möjligtvis kan det jämföras med ambitionen att genom löntagarfonder socialisera svenska företag på 1970- och 80-talen. Lika svårt att förstå är hur denna vinstreglering som är så tydligt riktad mot kvinnors företagande kan komma från en regering som vill framhålla sig som en feministisk regering.

Redan slagit hårt

Blotta hotet om att införa denna lagstiftning har redan slagit hårt mot nyföretagande och expansion av företag inom välfärdsföretagen. Bankerna har börjat neka expanderande välfärdsföretag lån eftersom återbetalningsmöjligheterna minskar när vinsterna begränsas, det har blivit svårare att skriva hyreskontrakt eftersom det är oklart om det finns några säkerheter, rekryteringsläget har försämrats eftersom varken företagare eller potentiella anställda vågar underteckna anställningskontrakt och även brukarna vågar inte välja de privata alternativen.

Hela branschen går och väntar på vad utredningen och regeringen ska komma fram till, vilket hämmar etablering, expansion och möjligheten att anställa. Sverige går därmed miste om ett stort antal arbetstillfällen och brukarnas valfrihet att välja utförare begränsas.

Liberalerna strävar efter ett jämställt arbetsliv, ett jämställt företagande mellan män och kvinnor samt ett socialförsäkringssystem som även fungerar för företagare (är i praktiken utformad för lönearbetare). I vissa avseenden ligger Sverige långt fram, men när det gäller kvinnors företagande drivs endast 25 procent av företagen i Sverige av kvinnor jämfört med EU:s genomsnittliga nivå, där 31 procent av företagen drivs av kvinnor.

Gemensamt för länderna i EU, också i Sverige, är att en alltför segregerad arbetsmarknad avspeglar sig i företagandet. I den bransch man är verksam startar man företag, vilket för kvinnor i de flesta fall innebär att företagandet sker inom vård och omsorg. I välfärdssektorn drivs över hälften av alla företag av kvinnor.

Kvinnors entreprenörsskap rasar

Efter att det offentliga monopolet inom vård och omsorg avskaffats har ett stort antal kvinnor tagit chansen att starta företag inom dessa sektorer. Nu hotas detta av utredningen om reglering av de så kallade vinsterna i välfärden. Nu rasar kvinnors entreprenörskap. Regeringen borde kasta utredningen i papperskorgen och i stället uppmuntra kvinnor att bli entreprenörer om de på allvar menar att de är en feministisk regering.

Said Abdu (L)

näringspolitisk talesperson

Gulan Avci (L)

ordförande Liberala kvinnor

Mest läst