Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sx952a38.jpg

Bild: Bild: Bertil Ericson

Rationalisering ger sjuka anställda

Sverige De senaste årens massjukskrivningar har en helt dominerande gemensam nämnare: rationaliseringar.

Det visar forskare från Göteborg i en ny, omfattande rapport. Arbetsmiljöarbetet måste skifta fokus, hävdar forskarna.

I dag har sjukfallen på grund av smärtor i rörelseapparaten planat ut, men de mentala problemen fortsätter att öka. Under åren har enorma ansträngningar gjorts för att komma tillrätta med sjukfrånvaro som är relaterad till arbetet. Arbetsplatser har anpassats, datormiljöer setts över, möbler, arbetsställningar, ljussättning, stresshantering, sjukgymnastik, fysisk träning – nästan alla åtgärder har varit riktade mot individen med problem.

– Det är bra, men man har fastnat i en ergonomifälla som inte kommit åt de verkliga orsakerna till att människor haft ont eller mått psykiskt dåligt. Nu är det därför dags att byta fokus och titta på systemen som framkallar ohälsa, säger Jörgen Winkel, professor vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

20 års forskning

Tillsammans med forskarkollegan professor Rolf Westgaard har han gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen inom området. Rapporten bygger på de 20 senaste årens forskning och baserar sig på över 10 000 forskningsartiklar. Göteborgsstudien kommer inom kort att publiceras i tidskriften Applied Ergonomics.

– Men eftersom beslutsfattare inom näringslivet eller i andra kommunala, statliga eller privata organisationer sällan läser vetenskaplig litteratur hoppas vi att en vanlig tidningsartikel kan få dem intresserade, säger Jörgen Winkel.

Winkel betonar än en gång att det individbaserade arbetssättet inte är dåligt, bara att det inte kommer åt roten till det onda. Westgaards och Winkels huvudfynd är att rationaliseringar på arbetsmarknaden ofta har ett negativt inflytande på hälsan, men att de negativa faktorerna kan minskas eller undvikas.

Värst inom vården

De mest negativa effekterna fann man när rationaliseringarna handlade om att strukturera om eller minska arbetsstyrkan. Tydligast var detta inom hälsosektorn.

– För industrin handlar det om att producera smartare i den globala konkurrensen, det vill säga minska kostnaderna för att bli konkurrenskraftig. För sjukvården handlar det om att ge bättre vård, för samma peng eller samma vård för mindre peng.

Smärtor och depression

Generellt har rationaliseringar ofta en våldsam effekt på de anställda. I rationaliseringsvågen sveps de goda effekterna av arbetsmiljöarbetet ned i havet av negativa effekter.

Antingen avspeglar det sig direkt genom att ett antal människor blir sjuka eller så ökar riskfaktorerna för sjukdom. Det är tydligt i den vetenskapliga litteraturen. Det kan vara multifaktoriellt men basen utgörs av ökad stress. Antingen i form av mer arbete, eller minskad trivsel, osäkerhet om framtiden och minskat inflytande. Smärtor och utmattningsdepression kan bli följden.

– Men det behöver inte bli så eländigt, det finns faktiskt rattar att vrida på, säger Jörgen Winkel. Ledarskapet är kanonviktigt!

Auktoritärt ledarskap dåligt

Ett dialogbaserat ledarskap har en dämpande effekt på problemen. De förestående förändringarna landar bättre, personalen är informerad och känner sig inte överkörd. Effektiviteten ökar, arbetsmiljön och produktionsresultaten blir bättre.

Ett auktoritärt ledarskap har däremot en mycket negativ effekt, det finns det starka vetenskapliga belägg för.

– Rationaliseringar och förändringar är en del av dagens arbetsmarknad och viktiga för att säkra konkurrensförmågan på en global marknad, understryker Winkel. Men rationaliseringarna måste genomföras klokt, med ett gott chefskap.

Winkel och Westgaard föreslår ett ökat samarbete mellan forskare och arbetslivets chefer för att hitta vägar till ett arbetsliv där människor kan hålla sig friska. Rapporten visar att det finns gott om kunskap om vad chefer bör ta hänsyn till i ett rationaliseringsarbete. Kunskap som är en förutsättning för långsiktig hållbarhet både när det gäller arbetsförhållanden och konkurrensförmåga.

Ergonomifällan

Ett känt exempel är när Folktandvården för ett par decennier sedan gjorde en storsatsning på ergonomiskt utformade arbetsplatser för tandläkarna. Ett antal år senare framkom att tandläkarna som grupp hade stora problem med värk och smärtor från rörelseapparaten. Frågan var då om man designat arbetsplatserna fel?

Det som hänt var att en rationaliseringsvåg svept genom Folktandvården.

Kraven på effektivitet ökade och man införde så kallade raka ackord, alltså betalt efter prestation.

Stressen hade ökat enormt och satt sig värk och smärtor i kroppen.

Källa: Jörgen Winkel

Institutionen för arbetsvetenskap vid GU

Så bör chefen vara

Det går att minimera de negativa effekterna av en rationalisering – om chefen är bra. Då skall chefen helst ha ett par grundläggande personliga egenskaper:

Stort socialt kapital

Stark rättvisekänsla. Då förstår han/ hon att förändringen sker bäst:

När processerna är öppna.

När medarbetarna uppmuntras att delta

Om medarbetarnas självständighet respekteras.

Mest läst