Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Just nu kommer det ungefär 3 000 migranter och flyktingar från Turkiet till Grekland varje dag. Bild: Bild: Santi Palacios

Röda Korset: Ompröva beslutet om gränskontroller

Sverige Det dröjer innan regeringen vet om id-kontroller minskar flyktingtrycket, enligt Migrationsverket. Svenska röda korsets chef varnar för en politik som slår mot redan utsatta.

På måndagen infördes id-kontroller av alla som åker med tåg, färjor och buss från Danmark till Sverige. Danmark svarade med tillfälliga gränskontroller mot Tyskland. Det är de senaste åtgärderna för att dämpa flyktingströmmarna. Rörelsefriheten har i själva verket kringskurits på ett sätt som bara för ett år sedan var otänkbart.

Samtidigt är det oklart om åtgärderna ger resultat.

– Olika länder har haft olika syften med att införa gränskontroller, säger Merjem Maslo, omvärdsanalýtiker på Migrationsverket.

– Det är inga homogena, enhetliga åtgärder. Därför är det svårt att veta om de har varit dämpande.

Läs också: Analys: Fästning Norden byggs upp

Migrationsverkets nästa analys kommer om en månad. Det blir ett första facit på regeringens politik.

– Det är först nu som vi kommer att se vad Sveriges id-kontroller får för effekter. Åtgärden går inte att jämföra med något annat. Det är ett helt nytt sammanhang, säger Merjem Maslo.

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har antalet flyktingar som söker sig till Europa gått ner både i november och december. Det är en halvering jämfört med oktober, då det var 220 000 människor, enligt Merjem Maslo.

Just nu kommer det ungefär 3 000 migranter och flyktingar från Turkiet till Grekland varje dag. Dagar med riktigt dåligt väder kan det vara bara några hundra. Men så fort vågorna blir lägre kommer det fler, kanske 3 000-4 000, enligt Merjem Maslo.

I Sverige har antalet nyanlända minskat de senaste veckorna.

– Men även där är det för tidigt att dra några slutsatser om orsakerna. De senaste sex, sju senaste veckorna har förslagen och åtgärderna på det här området avlöst varandra, medan flyktingar och migranter har varit på väg. Vilken information har de haft? De vet vi inte ännu.

Erfarenhetsmässigt tenderar flyktingar söka andra vägar när gränser stängs.

– På kort sikt dämpar stängda gränser antalet som kommer, men efter en tid hittar flyktingarna nya vägar, som att anlita människosmugglare och köpa nya id-handlingar, säger Merjem Maslo.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare i Svenska Röda Korset, är kritisk och vädjar till regeringen att ompröva beslutet.

– Det är en mänsklig rättighet att söka asyl, och hela EU måste stå upp för asylrätten och kunna ge en individuell och rättssäker prövning, säger hon. Att införa den här typen av åtgärder är en väldigt allvarlig utveckling. Den innebär i praktiken att man inskränker asylrätten.

Hon varnar för en kedjereaktion.

– Nu är det Sverige och Danmark, och risken är att det sprider sig ned till södra Europa. Vi ser ju hur id-kontroller, tillfälliga uppehållstillstånd och begränsningar till familjeåterförening slår hårt mot redan hårt utsatta.

– Och situationen i ursprungsländerna, som Syrien, har ju inte förbättrats. Risken är att fler och fler hamnar i händerna på flyktingsmugglare. Den hårdnande politiken handlar om inskränkningar i de mänskliga rättigheterna och asylrätten.

Ett splittrat EU är ett stort och komplicerande problem.

– Bara ungefär hälften av EU:s länder har tagit ansvar för kvotflyktingar, säger Ulrika Årehed Kågström. Man får inte en större uppslutning hos EU:s medlemsländer genom att sänka kraven. Så får man inte fler att ta ansvar.

– För ett halvår sedan diskuterade vi lagliga vägar in i EU och humanitära visum. Det finns inte på agendan över huvud taget i dag, konstaterar Ulrika Årehed Kågström.

Joakim Ruist, nationalekonom och migrationsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg, anser att Danmarks beslut att införa tillfälliga gränskontroller mot Tyskland var väntat mot bakgrund av Sveriges införande av id-kontroller vid resor från Danmark till Sverige.

– Det här går liksom runt i någon sorts spiral, man kan inte vänta sig något annat. Och spiralen kommer gå vidare, och för varje steg som tas så blir det mer och mer kostsamt, både politiskt och ekonomiskt, säger han till TT.

Finland har skärpt bland annat kontroller av färjor från Tyskland. Norge har också infört striktare gränskontroller på färjor som går till eller från norska gränsen.

Merjem Maslo på Migrationsverket ger exempel på hur det fungerar i andra länder: På västra Balkan sorteras grupper efter nationalitet, vissa släpps in, inte andra, Österrike och Tyskland registrerar alla, Ungern har byggt stängsel, liksom Makedonien.

Mest läst