Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Rättrogen ledare väljer att avgå

Ledare Besked att V-ledaren Lars Ohly väljer att avgå kom inte som en total överraskning.

Under sommaren har V-ledaren Lars Ohly öppet utmanats av tre motkandidater. Under en tid verkade det som om Ohly inte skulle ge sig utan strid. Men stödet för honom inom partiet var uppenbart för svagt.

Sedan Lars Ohly tog över som partiledare 2004 har partiets väljarstöd stadigt urholkats. Vänsterpartiet har backat i fyra på varandra följande riksdags- och EU-parlamentsval. I riksdagsvalet 2010 fick Vänsterpartiet 5,6 procents väljarstöd, en halvering av väljarstödet jämfört med paritets toppnotering 1998. Efter valet har stödet fortsatt att minska. I den senaste Sifo-mätningen fick partiet 4,5 procent av sympatierna. Det har, vilket Ohly erkände under en presskonferens i går, påverkat hans beslut att avgå.

Ohlys partiledarskap har många gånger kantats av politiskt turbulens. Inte minst då han tog över som partiledare, då partiet delades upp tydliga fraktioner. I går framhöll Ohly att han och den övriga partiledningen med åren enat de olika fraktionerna. Det är en sanning med modifikation. Att öppet kritisera partitoppen har haft sitt pris. Många av de mest tongivande kritikerna har valt att lämna partiet, andra har tystnat och bidat sin tid.

Ohly har länge framstått som gossen Ruda bland partiledarna – den som inte ville foga sig och följa samma regler som alla andra. Bland annat ville han och därmed partiet inte ställa sig bakom reglerna om ett fastställt budgettak. Det var en anledning till att S-ledaren Mona Sahlin från början inte ville ha med Vänsterpartiet i den rödgröna koalitionen.

När Vänsterpartiet väl fick vara med i samarbetet tycktes S och MP fortfarande trivas bättre med varandra än med V. Trots att Vänsterpartiet och Ohly kom att göra långt gående kompromisser som att gå med på att följa reglerna om budgettaket för att få koalitionen att fungera.

Det senaste året har uppenbarligen kostat på. Lars Ohly har varit dämpad sedan valet. I partiledardebatterna har den retoriskt skicklige Ohly inte nått upp till föregående års debattnivå. Sannolikt fanns inte kraften hos Ohly att både förbättra sin egen svaga ställning inom partiet och samtidigt ta sig an de tre utmanarna om partiledarposten. Ohly är dock enligt egen utsago inte helt och hållet beredd att stiga åt sidan.

Han säger att han kommer att sitta kvar i riksdagen fram till nästa val och han vill själv ta en aktiv del i partiets framtida förändringsprocess. Det senare bör han dock avstå ifrån. Har man beslutat sig för att lämna sin post är det bättre att bereda plats åt nya förmågor med nya politiska visioner. I synnerhet som Ohly under sin tid som partiledare inte har lyckats locka väljarna med sin politik.

Under gårdagens presskonferens betonade Ohly, att sökandet efter en ny partiledare kommer att ske genom öppen en demokratisk process. Det är ett beslut att välkomna. Vem eller vilka som till slut blir partiledare eller språkrör enligt Miljöpartiskt modell är ännu för tidigt att förutspå.

10/8 -11

Mest läst