Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Rätt kön på rätt plats?

De bäst lämpade bör få plats på sina drömutbildningar, inte de som för stunden råkar ha rätt kön eller rätt etnisk bakgrund.

Läkare betraktades länge som ett typiskt manligt yrke. Vårdintresserade kvinnor stod i stället att finna i sjuksköterskekåren. De betydande löneskillnader som fortfarande finns mellan dessa två yrkesgrupper vittnar om den gamla ordningen. I övrigt har tiderna förändrats. I dagsläget är 80 procent av de sökande till läkarlinjen kvinnor.

Det upplever Göteborgs universitet som ett problem som skall rät- tas till. Med hjälp av datasystem, urvalsgrupper och procentsatser hyfsas statistiken till.

Inte heller vid Lunds universititet kan klåfingriga fixare låta bli att försöka ändra den könsmässiga snedfördelningen bland hågade studenter till vissa utbildningar.

Därför stämmer nu 31 kvinnor Lunds universitet för att de gått miste om platser till psykologutbildningen på grund av kön.

Rektorn säger sig förstå att de förfördelade kvinnorna är missnöjda, men hänvisar i DN samtidigt till att universitetet anser sig följa högskoleförordningen.

Det märkliga är att flera rättsfall på senare år visat det rättsvidriga i kvotering. Redan 2006 fälldes Uppsala universitet för olaglig etnisk diskriminering sedan det till juristlinjen kvoterat in sökande med invandrarbakgrund. Och 2007 fälldes universiteten i Örebro och Karlstad för att ha vikt platser vid hälsorelaterade utbildningar till manliga sökande.

Så sent som i våras dömdes Sveriges lantbruks- universitet för att ha haft urvalskriterier som gjorde att män hade 38 gånger större chans att komma in på veterinärutbildningen jämfört med kvinnor. Fallet är överklagat till hovrätten. Där väntas ännu en fällande dom.

Dessa domars huvudsakliga effekt har dock inte blivit att universitet och högskolor förstått att de varit helt fel ute. De har bara, efter de första domarna, undvikit att öppet kvotera rätt av, så att undermeriterade män kunnat gå före i alltför tidigt skede. I stället har hågade utbildningsinstanser funnit lite mer avancerade former för att nå målet med jämnare könsfördelning.

Om sökande med likvärdiga meriter från exempelvis folkhögskola står mot varandra går det underrepresenterade könet före.

Skälet till detta trixande är uppenbart. Kvinno- respektive mansdominansen är stor i många yrkesgrupper. Bland annat är ungefär 97 procent av alla svetsare män och 92 procent av alla förskollärare kvinnor.

Men även om det självklart är bra med mångfald inom alla yrkeskårer, oavsett om det gäller svetsare, förskollärare eller läkare är dock kvotering fel metod att åstadkomma förändring. Det som behövs är ett målinriktat arbete för att öka bredden bland de sökande.

Kruxet är förstås att det är svårare och mer tidskrävande att försöka påverka efterfrågan och förmå människor att bryta invanda mönster, än att låta några hyfsat avancerade datorprogram fixa till statistiken.

Men utvecklingen inom exempelvis just läkaryrket visar ju att det går. Låt vara att det nu alltså bland de sökande blivit slagsida åt det andra hållet, men även den saken kan ju rättas till med tiden. Särskilt om vi börjar påverka de unga i tid.

Där spelar förskolans genusarbete en viktig roll – om pedagogerna får tid att ägna sig åt det vill säga.

$1

Mest läst