Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Rädsla ett hinder

Kvinnors företagande är jämförelsevis lågt i Sverige, kapital är ett bekymmer och en relativt hög andel svenskar säger att rädsla hindrar dem att starta företag.

Slutsatserna är hämtade från GEM 2013, den omfattande forskningsrapport som också bär det otympliga namnet Global Entrepreneurship Monitor, och är världens största studie av entreprenörskap. Den presenteras i dag på Handelshögskolan i Göteborg.

Maria Adenfelt, forskningsledare och docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet är en av dem som skall berätta om resultaten. Hon ser med tillförsikt på framtiden. Trenden är positiv, det går uppåt.

Men det finns hakar.

Det är till exempel relativt många företag som blir kortlivade och inte överlever de första åren, bland annat på grund av brist på kapital.

- Det förvånar oss också. Det är svårt att förstå det trendbrottet. Det kan bero på det allmänna läget i Europa, och därmed handla om försiktighet, tror Maria Adenfelt.

I förhållande till jämförbara länder är det kvinnliga företagandet lågt i Sverige. Men det ökar. Och 90 procent av det kvinnliga entreprenörskapet är möjlighetsdrivet, vilket är positivt, menar Maria Adenfelt. Det vill säga de anser sig drivna av att ha sett en affärsmöjlighet, inte för att de saknar annat arbete.

- Men generellt kan man säga att man delvis ställs utanför de sociala försäkringssystemen som entreprenör. Det hämmar entreprenörskapet, och inte minst det kvinnliga eftersom kvinnor tar betydligt mer av föräldraledighet och vård av barn. Kvinnor behöver uppmuntras att bli entreprenörer och här behövs bland annat attityd- och strukturella förändringar.

Att relativt många uppger rädsla att misslyckas som orsak att inte starta företag, tycker Maria Adenfelt är en viktig fråga.

- Två doktorander på Chalmers har skrivit en rapport om behovet av entreprenörskap i utbildning, inte bara teoretisk utbildning, utan att man också kan fostra entreprenörskap i hur man lägger upp utbildning pedagogik och undervisningsformer.

Är det en kulturell fråga också?

- Hela folkhemmet bygger ju på trygghet, anställningstrygghet. Där ser man stora skillnader i jämförelse med USA. Konkursen ses där inte som ett misslyckande utan snarast som ett led i en läroresa. Vi behöver ett mer förlåtande klimat i Sverige.

- Vi ser affärsmöjligheter, och ligger där väldigt högt i jämförelse med andra länder, men upplever att vi saknar kompetens. En liknande undersökning från Drivhuset, som arbetar med studenter, visar att väldigt många vill starta företag, men saknar insikten i vad det innebär att driva företag.

Så hur ser framtiden ut för den svenska entreprenören?

Ljus, tror Maria Adenfelt.

- Det fanns en del i budgetpropositionen, om entreprenörskap och innovation i Sverige, investeraravdrag och liknande. Jag är själv intresserad av clean tech, miljöteknik, där man nu upprättar en miljöteknikfond för att stärka den sektorn. Lyfter man fram det, export av miljöteknik och hälso- och sjukvård, kommer man också att se en ny våg av entreprenörer.

Mest läst