Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Anders Hofgren

Protein nästa hälsovåg

Konsument Proteinet ligger i startgroparna för huvudrollen i nästa hälsovåg.

Svenska produkter har börjat saluföras med att de innehåller protein.

- Det har varit så mycket fokus på fett och kolhydrater. Vi har undrat: när kommer proteinerna? säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Olika kändisdieter, typ Atkins, har de senaste åren gett proteinerna ett uppsving även om fokus mer legat på att undvika kolhydrater.

Andra trender brukar livsmedelsindustrin vara snabb att fånga upp. Säg den brödförpackning som inte använder sig av ordet fibrer. Eller ta en snabb titt i mejerihyllan på alla kartonger med "låg fetthalt" tryckt på sig.

Ordet "protein" är än så länge inte lika vanligt på förpackningar men GP Konsuments undersökning visar att det börjar förekomma.

* Wasas knäckebröd Sport +, företagets "mest extrema knäckebröd" påpekar att det innehåller "protein från vetegroddar och fullkornsråg".

* Pyramidbageriets skriver på sitt Kamutknäckebröd att det är " cirka 30 procent rikare på proteiner".

* Risentas müsli i lösvikt erbjuder bland annat dinkelfrön och dinkelpuffar som sägs vara "krispiga med ett rikt innehåll av proteiner och mineraler".

* Provivas återhämtningsdryck Active är en mer traditionell protein-produkt, tänkt att intas efter ett träningspass och med extra proteiner tillsatta.

* Arla lanserar i vecka 6 en ny drickyoghurt kallad Protin som innehåller extra mjölkprotein.

* Och när 113 mejerier från de nordiska länderna i november ordnade en tävling för de bästa mejeriprodukterna vann isländska Skyr en av guldmedaljerna för sina smaksatta, extra proteinrika drycker.

- Återhämtningsdrycker som Gainomax är baserade på mjölk med extra protein i. Det finns ju också speciella näringsdrycker med hög proteinhalt till exempel för olika patientgrupper med dålig aptit. Men när det gäller pasta och bröd så är det proteinhalten i själva råvaran som är viktig för tekniska egenskaper, konstaterar Irene Mattisson, tillförordnad avdelningschef på nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket.

Proteiner i mat är inget hett forskningsområde i Sverige.

- När vi pratar om kolhydrater och fett pratar vi väldigt mycket kvalitet. När det gäller proteiner spelar kvaliteten i praktiken oftast inte så stor roll. Vi vet att det finns olika kvalitet på de olika aminosyrorna och vi vet att det animaliska proteinet är av bättre kvalitet. Men eftersom de allra flesta får i sig mycket mer proteiner än de behöver är det sällan ett problem, säger Livsmedelsverkets Åsa Brugård Konde.

Men visst är det skillnad på proteiner och proteiner. Proteiner består av aminosyror och det animaliska proteinet i till exempel ägg och mjölk anses innehålla det mest fullvärdiga proteinet, det vill säga ha bäst sammansättning av aminosyror (se artikel intill).

- Ja, aminosyrorna avgör proteinets kvalité. Om man bara äter lite protein är kvalitén viktig. Man säger att en aminosyra är begränsande. Det vill säga: finns det inte tillräckligt av alla aminosyror som behövs kan man inte utnyttja de andra, säger Irene Mattisson.

Hon påpekar att olika livsmedel kompletterar varandra.

- Om man inte äter animalisk mat är det viktigt att veta att till exempel spannmål och baljväxter passar bra ihop eftersom de kompletterar varandras aminosyramönster.

Alla värden gäller för en portion

Apelsin: 1 gram

Banan: 1,1 gram

Äpple med skal: 0,3 gram

A-fil 3 %: 6,8 gram

Keso: 12 gram

Mjölk 3%: 6,8 gram

Vitt bröd: 2,2 gram

Couscous: 12,8 gram

Kalaspuffar: 1,1 gram

Allbran flingor: 4 gram

Ostburgare: 29,5 gram

Havregrynsgröt med mjölk: 14,6 gram

Kebabpizza: 22,3 gram

Lasagne: 18,6 gram

Ris, långkornigt, kokt: 4,7 gram

Rågbröd (rallarhalvor): 6,7 gram

Pommes frites: 5,3 gram

Potatis, kokt: 3,2 gram

Broccoli: 3,5 gram

Morot: 0,4 gram

Kikärtor, konserverade: 7,5 gram

Röda linser, konserverade: 6,9 gram

Sojabönor, torkade och kokta: 20,9 gram

Bacon: 13,8 gram

Fläskkotlett: 20 gram

Friterade räkor: 10,6 gram

Grillad kyckling med skinn: 24,5 gram

Köttbullar nötfärs, stekta: 18,9 gram

Lax: 18,4 gram

Lax, stillahavs: 20,4 gram

Ägg, kokt ekologiskt: 7,4 gram

Ägg, kokt konventionellt:6,1 gram

After eight: 0,2 gram

Arraksboll: 5,8 gram

Chips: 5,4 gram

Choklad: 7,4 gram

Exotic snacks: 9,4 gram

Lakrits: 0 gram

Pistagenötter: 20,4 gram

Rödvin: 0 gram

Starköl: 0,6 gram

Tuggummi: 0,4 gram.

Man brukar säga att proteiner är kroppens byggstenar.
Proteiner är uppbyggda av ett tjugotal så kallade aminosyror. Aminosyrorna kan kombineras på ett flertal olika sätt. Nio av aminosyrorna kallas essentiella, alltså livsnödvändiga. Dessa nio kan kroppen inte tillverka själv, de måste tillföras via maten.
Dessa nio är isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan, valin och histidin.
Äter man tillräckligt av dessa nio producerar kroppen själv resten av aminosyrorna.
Protein ingår i alla kroppens vävnadsceller. Även hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret består av proteiner.
Protein används när hår och naglar växer och när gamla hudceller ersätts med nya.
Protein kan inte lagras på samma sätt som kolhydrater eller fett. Överflödigt protein används därför som energi eller omvandlas till fett.

Fullvärdigt protein
I vissa livsmedel är proteinet komplett. Det betyder att sammansättningen av aminosyror är perfekt för människans behov och att det är tillräckligt av dem för att det skall bli en bra balans.
Livsmedel med denna perfekta sammansättning är till exempel kött, fisk, ägg, mjölk och ost.
Protein från växtriket är i allmänhet inte lika fullvärdigt men baljväxter som ärter, bönor och linser är i detta avseende mest kompletta livsmedlen.
Vassle är ett snabbt protein som snabbt tas upp av kroppen.
Kasein är ett långsamt protein, som av bland andra muskelbyggare tas inför natten.
Soja är ett långsamt men ej fullvärdigt protein.

Så mycket protein äter vi
I svensk kost kommer cirka en tredjedel av proteinet från mjölk och andra mjölkprodukter, en tredjedel från kött, ägg och fisk och en fjärdedel från bröd och spannmålsprodukter.
Livsmedelsverket rekommenderar att 10 till 20 procent av den energi man äter på en dag bör komma från protein. Det betyder ungefär 75 gram för en kvinna som behöver 2 000 kalorier.
Riktvärdet är 0,8 gram per kilo kroppsvikt och dag.

I en amerikansk studie från Center for Human Nutrition vid Washington University School of Medicine fick försökspersonerna minska sitt proteinintag betydligt. Redan efter tre veckor minskade deras halt av cirkulerande IGF-1, ett slags insulinberoende tillväxtfaktor, dramatiskt.

Forskarna bakom studien menar att det bevisar att "proteinintaget är nyckeln till nivån av IGF-1 hos människor, och föreslår att minskat proteinintag kan bli en viktig komponent i anticancer- och antiåldrande-dieter".

Men det är inte fråga om lågproteinkost, snarare att hålla sig till de rekommendationer som finns.

- Om vår forskning är på rätt väg kanske människor inte behöver räkna kalorier. Att begränsa proteinintaget till 0,7 eller 0,8 gram per kilo kroppsvikt per dag kanske är mer effektivt, menar Luigi Fontana som lett studien, och fortsätter:

- Traditionellt sett har dietister inte varit oroliga för att vi äter för mycket protein men forskningsresultaten visar att de kanske borde vara det.

Källa: Aging cell 2008-7.

Många äter proteinrik mat i syfte att bygga muskler. Men enligt forskning gjord vid universitetet i Texas kan kroppen inte bygga muskler av mer än 30 gram protein i taget, motsvarande en 120 grams hamburgare.

Forskarna lät 34 vuxna äldre försökspersoner äta en måltid med antingen 30 eller 90 gram protein. Sedan tog de blod- och vävnadsprover för att mäta hur mycket muskelproteinsyntes som måltiderna lett till - och fann att det inte var någon skillnad.

Det protein som kroppen inte bygger muskler av kan i stället lagras som fett, konstaterade forskarna och rekommenderar den som vill maximera sitt muskelbyggande att sprida ut proteinintaget över måltiderna.

30 gram protein både morgon, middag och kväll föreslås, och det behöver inte vara kött. Till frukost kan protein vara nötter och yoghurt, ett ägg till lunch och bönor till middag.

Forskningen utfördes av Douglas Paddon-Jones vid University of Texas Medical Branch at Galveston, och studien publicerades i tidskriften Journal of the American Dietic Association.

Mest läst