Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Göran Nylund är med och leder ett unikt projekt för att studera hur alger skulle kunna användas på nya sätt. Bränsle och livsmedel är två tänkbara användningsområden. 

Projekt med positiva bieffekter

Marina bönder som skördar alger till havs och lokalproducerade alger på restaurangmenyer. Det kan bli positiva bieffekter av ett unikt projekt på Tjärnö i norra Bohuslän.

Användningen av fossila bränslen är inte hållbar och forskare söker febrilt efter nya sätt att använda växter som råmaterial till kemikalier, material och biobränsle.

På Sven Lovéncentret, Göteborgs universitets forskningscentrum för marina vetenskaper, på Tjärnö har Göran Nylund under hösten börjat samla in alger från havet strax utanför sin arbetsplats på ön.

– Alger är en underutnyttjad resurs. De innehåller många intressanta ämnen som omega 3, antioxidanter och massor av hälsofrämjande ämnen, säger han.

Göran Nylund är en av forskarna som håller i det första steget i ett stort forskningsprojekt kring algodling som ska pågå i fem år. Forskning kring algodling i Europa har tidigare fokuserat mest på hur de kan användas till biobränsle. Men Göran Nylund och hans kollegor tar det längre än så.

– Vårt fokus är att få ut så mycket som möjligt från algerna för att göra dem mer värdefulla och få ett större ekonomiskt värde.

Algerna, av arten sockertare, som plockas ur havet utanför Strömstad är nu könsmogna. De släpper ifrån sig sporer som odlas upp i ett laboratorium på Tjärnö. Under vintern kommer de uppodlade algerna att sättas ut på rep i havet. Där får de växa till sig för att sedan kunna skördas till sommaren.

– Tanken är att vi ska ta fram en modell för odling som ska kunna göras i stor skala. Sedan ska vi förse de andra delarna i projektet med alger, säger Göran Nylund.

I de övriga delarna av projektet ska kemikalier och intressanta näringsämnen plockas ur algerna och biogas utvinnas. Resterna som kvarstår i slutet ska användas till gödning. På så sätt skapar man ett helt igenom miljövänligt och hållbart kretslopp.

Förhoppningen är att algodling i framtiden kan bli en ny näring och inkomstkälla på västkusten.

– Om tio år kanske vi har marina bönder som åker ut på havet och skördar alger, säger Göran Nylund.

I ett framtidsscenario ser han även hur vi kan komma att köpa alger som ett tillbehör hos fiskhandlaren.

– I Sydostasien och Kina är alger redan stort som livsmedel. Tänk att kunna ha lokalproducerade alger på menyn i bohuslänska restauranger.

Sockertare innehåller bland annat kemikalier som kan användas i plastprodukter i stället för plast gjord på olja.

Även nyttiga ämnen som omega 3, antioxidanter och sådana som kan användas som en naturlig smakförstärkare i livsmedel kan utvinnas från sockertare.

Algodlingsprojektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.

Projektet tilldelades tidigare i år 31 miljoner kronor från forskningsrådet Formas, Västra Götalandsregionen och ett antal företag.

Mest läst