Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Privat a-kassa rumsren

Ekonomi En urholkad a-kassa och osäkra tider har fördubblat marknaden för att försäkra sin inkomst vid arbetslöshet.

Genom fackens och privata inkomstförsäkringarna betalar 2,5 miljoner personer nu runt 750 miljoner kronor i premier.

Efter en intensiv sommardebatt om utformningen och innehållet i arbetslöshetsförsäkring, där flera partier försökte profilera sig, beslöt politikerna till slut att lägga hela frågan på is till efter valet 2014. Motiveringen var att mer tid ska öka chanserna till en blocköverskridande överenskommelse.

Tre eller fyra års vakuum i a-kassans utformning innebär sannolikt att utvecklingen med att löntagare genom sitt fackförbund, a-kassa och privata försäkringsbolag bygger sin egen försäkring för att täcka inkomstförluster vid arbetslöshet förstärks.

- Kompletterande inkomstförsäkringar har blivit rumsrena. Det var den inte från början, säger Titti Engvall Gerlofstig, vd för Bliwa som sedan 2005 är försäkringsgivare för flera TCO-förbund.

Hon tror samtidigt att utbudet av inkomstförsäkringar minskar trycket på politikerna att komma till skott kring sin del av försäkringsfrågan.

Möjligheten att köpa inkomstförsäkringar för att komplettera a-kassan vid arbetslöshet har funnits sedan slutet av 90-talet. Exempelvis införde lärarfacken redan 1998 en inkomstförsäkring för sina medlemmar.

Den stora "ruschen" startade ändå 2007 i samband med de förändrade och försämrade villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. LO skrev bland annat ett avtal med Folksam som förbunden kunde ansluta sig till. Men sju förbund med en halv miljon medlemmar står fortsatt utanför försäkringen, bland andra IF Metall. Byggnads har lagt ned sin inkomstförsäkring efter en förlust på 225 miljoner kronor under lågkonjunkturen.

Bland akademiker med tidigare måttligt behov av inkomstförsäkring har nu senast Läkarförbundet anslutit till Saco:s medlemsförsäkring.

Inom ramen för de fackliga inkomstförsäkringarna finns även möjligheten att ytterligare fylla på, utöka antalet ersättningsdagar och höja inkomsttaket, för att täcka mer individuella behov. Men intresset är hittills måttligt.

Endast 23 000 Saco-medlemmar har nappat på tilläggsförsäkringen som förlänger ersättningsperioden från 120 till 300 dagar. Inom TCO har cirka 30 000 en motsvarande tilläggsförsäkring. Inom Unionen har drygt 50 000 en tilläggsförsäkring.

Fackförbundet Unionen med sitt eget försäkringsbolag är i dag störst inom inkomstförsäkringar. Förbundet har samtidigt fått känna av hur arbetslösheten skoningslöst kan slå mot verksamheten.

- Under krisen 2008 fick vi många arbetslösa medlemmar och bolagets egna medel räckte inte till. Men det var tur att vi hade en hyfsat rik mamma som kunde skjuta till 330 miljoner kronor i koncernbidrag. Konkursen i Saab Automobile har kostat oss cirka 15 miljoner kronor i ersättning till arbetslösa medlemmar, säger Patrik Nygren, Unionens Medlemsförsäkring AB.

De ekonomiska förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen 2007 ledde till att närmare 500 000 personer lämnade a-kassan.

I dag är 3,4 miljoner personer med i en a-kassa.

Ersättningen betalas ut under 300 dagar. För föräldrar med barn under 18 år gäller ersättningen 450 dagar.

Den maximala dagersättningen är 680 kronor, vilket ger högst 14 900 kronor i månaden före skatt. A-kassan ersätter därmed 80 procent av tidigare lön på högst 18 700 kronor per månad.

Efter skatt blir ersättningen cirka 11 000 kronor i månaden.

Dagersättningen 680 kronor har gällt sedan 2002. Om värdet på a-kassan följt kostnadsutvecklingen skulle ersättningen i dag vara 780 kronor.

Genom värdeminskningen och löneutvecklingen har endast en av tio arbetslösa i dag en a-kassa som ger 80 procent av tidigare lön.

Mest läst