Rikskriminalens chef Therese Mattsson säger:
- Just nu har vi sagt att ingen polishelikopter lyfter. Vi måste ta hand om alla våra piloter. Ingen pilot är en bra pilot under sådana här förhållanden. Sedan måste vi givetvis kontrollera om det var något fel på helikoptern.
- Vi har inte fått någon indikation på att det skulle vara något fel. Men det är något som haverikommissionen får utreda.Vi har inte tagit något beslut om hur länge helikoptrarna ska stå stilla.
Det var tredje totalhaveriet med en polishelikopter sedan 1965. Det första inträffade 1965, det andra 1980.
- Vi har varit förskonade från dödsolyckor. Vi har också satsat väldigt mycket på utbildning. Piloterna ska vara duktiga och känna sig trygga i det de gör. Vi har mycket duktiga piloter, säger Therese Mattsson.
De nya helikoptrarna, sju tvåmotoriga Eurocopter EC 135, är mycket mer avancerade och säkrare än de gamla Bell-helikoptrarna. Varje helikopter kostar 40 miljoner kronor.
- Det är viktigt för oss att piloterna ska ha bästa möjliga arbetsmiljö, säger Therese Mattsson.
Stoppet kan få konsekvenser
Ett längre flygstopp kan få operativa konsekvenser, eftersom helikoptrarna utför till exempel räddningstjänst och särskild brottsspaning. Vid större evenemang brukar polisen hjälpa till med att överföra bilder via länk. Totalt genomför polisflyget årligen omkring 7 000 uppdrag.
Att piloterna skulle ta särskilda risker när de övar, som i går tillsammans med piketstyrkan, avfärdar Rikskriminalens chef.
- Vi tar inga risker och vädret var bra. Det var inga konstiga yttre förhållanden. Säkerheten går alltid först. I Sverige spelar vi inte på tuffhet utan på säkerhet, säger Therese Mattsson.
Göran Rosvall i Statens haverikommission är ordförande för utredningen av helikopterolyckan i går. Hans två medarbetare, Henrik Elinder och Patrik Dahlberg, kom till Sisjöns skjutområde i går eftermiddag. På kvällen höll de en presskonferens.
- Det som pågår är ren faktainsamling, säger Göran Rosvall till GP. Innan vi kan säga något om orsaken måste vi gå igenom vrakdelarna och prata med dem som var ombord. Det är en lång och mödosam väg innan vi kan ha någon uppfattning om orsaken.
Säkerheten granskas
Helikoptersäkerhet, eller rättare osäkerhet, är just nu i fokus för Luftfartsstyrelsens arbete. Det gäller framför allt privat helikopterflyg där haverifrekvensen är minst fem gånger högre än för yrkesmässig verksamhet.
- Vi har genomfört en större säkerhetsanalys av den privata helikopterbranschen och av haverierna. Slutrapporten bör vara klar i slutet av veckan, säger flygsäkerhetsanalytiker Hans Kjäll till GP.
Två förklaringar till att privata piloter är inblandade i fler olyckor är dels att han är mindre erfaren än professionella piloter, dels att han ofta flyger mer materiel som är mer svårflugen. Det är inte lika mycket automatik och med rotorsystem som är lättare och svårare att göra autorotation med (läs: nödlandningar vid motorbortfall).
- Det är många samverkande faktorer, säger Hans Kjäll.
Olika bestämmelser
Men han har även synpunkter på polisflyget:
- Polisen opererar på nationella luftfartsbestämmelser, medan en stor del av den övriga branschen opererar på internationella bestämmelser. Det har framförts från inspektörshåll att de borde sätta samma krav på polisflyget. I dag är den att jämställa med vanligt bruksflyg. Det är en sorts privatbestämmelser som gäller trots att det är yrkesmässig verksamhet. Personligen tror jag att det nu finns anledning att se över bestämmelserna, säger Hans Kjäll.
