Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Polisen maktlös mot dumpning av avfall

De upptar andras mark och dumpar miljöfarligt avfall i naturen. Skattebetalarna får stå för notan – men polisen kan inget göra. - Vi är bakbundna, säger Niklas Svensson på polisenheten Syd.

Kåsjön är bara en i raden av platser som förvandlats till soptippar för miljöfarligt avfall. Askimsbadet, Darostomten i Partille och Åby Travbana är andra.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Folk tror att polisen bara kan köra bort människor, men det funkar inte så, säger Niklas Svensson, biträdande enhetschef för polisenheten Syd.

Han berättar att markägaren måste kontakta kronofogden och begära avhysning. Polisen upprättar en anmälan och identifierar personerna. Med polisanmälan som grund kan kronofogden sedan avhysa dem från platsen, oftast med hjälp av polisen.

- Men det är ett ärende mellan kronofogden och markägaren. VI hjälper bara till vid själva avhysningen, säger Niklas Svensson.

Samtidigt förstår han folks irritation.

- Fullt ut, det skräpas ju ned något kopiöst. Det ser fruktansvärt ut när de har lämnat.

Borde inte det räcka till åtal för miljöbrott?

- Jo, och det skrivs anmälningar om miljöbrott. Men står det 100 irländare på plats – vem har dumpat det? Det är där vi fastnar.

Det måste väl finnas en ansvarig?

- Det fungerar tyvärr inte så, det är släkter och familjer. De har säkert en ledare, men inte så att det finns en ansvarig.

I så fall skulle man ju kunna dumpa vad som helst och komma undan?

- Det är ju också en prioriteringsfråga. Startar man spaningsverksamhet så skulle man självklart få dit någon förr eller senare, men då är vi inne på resurser. Ska vi lägga dem i Backa och Biskopsgården eller spana efter miljöbrott i skogen?

- Men jag skulle mer gärna ta dem med näven i kakburken om vi fick resurser.

Åby Travbana är förmodligen värst drabbade. Sportchef Jon Pedersen uppskattar att irländarna blivit avhysta därifrån tio gånger – bara i år.

- Det kostar oss minst 100 000 kronor om året, säger han.

- I sommar har vi kört bort tio lastbilslass med sopor, slipers, asfalt och miljöfarligt avfall.

Han berättar att parkeringen nu kommer att inhägnas.

Det finns ingen lag som säger att man inte får komma tillbaka till en plats man tidigare blivit avhyst ifrån.

Borde det inte göra det?

- Jag håller med, men inte lagstiftarna än så länge. Det är ju sånt man måste titta på, det här är ett nationellt problem. Vi har lyft det uppåt och försökt med åklagare, kronofogden, skattemyndigheten och våra operativa enheter, men vi kommer inte mycket längre, säger Niklas Svensson.

- Du hör ju hur uppgiven jag är?

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.