Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 2

Jack Sparrow får sällskap av Angelica i jakten på Ungdomens källa och Penélope Cruz matchar Johnny Depps utsvävningar med den äran. Bild: Bild: Peter Mountain

Pirates of The Caribbean: I främmande farvatten

Filmrecensioner

piratfilm

piratfilm

Pirates of The Caribbean: I främmande farvatten

Regi: Rob Marshall

Med: Johnny Depp, Penélope Cruz, Geoffrey Rush, Ian McShane och Keith Richards

USA, 2011 (139 min)

Bergakungen, Biopalatset

Det är fart och fläkt, inte mycket till spänning, men klart underhållande när Johnny Depp spelar den excentriske och sällan helt nyktre kapten Jack Sparrow för fjärde gången.

Den första filmen Svarta Pärlans förbannelse (2003) var ett piratäventyr av klassiskt Errol Flynn-snitt kryddat med Sparrow. Sedan har serien utvecklats till en Disneyprodukt som helt och hållet kretsar kring Depp. Alla andra inblandade är utbytbara. Keira Knightely och Orlando Bloom, som hade huvudroller i de tre första filmerna, ser man inte röken av i den nya. In på scenen kommer i stället den tuffa piratdrottningen Angelica (Penélope Cruz, lika färgstark som vanligt) och den fruktade kapten Svartskägg (Ian McShane). Geoffrey Rush, som matchar Depp utan problem, får vara kvar i rollen som Barbossa.

Men Cruz, action, visuella effekter och 3D (som inte tillför ett jota) till trots är det Johnny Depp som så att säga är filmen. Och inte mig emot för det är riktigt kul när Depp får helt fria tyglar, improviserar framför kameran och uppenbarligen vägrar ta regi (jag tror att Rob Marshall gav upp i ett tidigt skede).

Depp lyfter fram Sparrows feminina sidor i vissa scener, galenskapen i andra. Det är inte bataljerna till sjöss som är filmens behållning utan de små, subtilt humoristiska sekvenserna. Som när Sparrow på egen hand lyckas stjäla två bägare från ett bevakat bord. Eller när han, i filmens inledning, har en kort konversation med sin pappa (Keith Richards!).

Annars är det som det är. Sparrow hamnar i knipa och tar sig ur knipan. Gång på gång. Sparrow är i behov av ett nytt skepp, och en ny besättning, i London. Den här gången för att hitta Ungdomens källa. Den spanska armadan och Barbossa, som bytt sida och är fribrytare med den brittiska kronan som arbetsgivare, är ute efter samma sak.

Händelsefattiga transportsträckor är det några stycken i filmen. Kärlekshistorien mellan en ung präst och en ännu yngre sjöjungfru, fångad vid Whitecap Bay, hade regissör Marshall lugnt kunnat skippa. Finalen kunde ha varit hämtad ur en Indiana Jones-film.

Att Pirates kommer att välta biljettkassorna ännu en gång beror i första hand på att man vet vad man får för pengarna, och får det. Biljettpriset 140 spänn (3D-versionen) är dock i saftigaste laget.

Bild - 1
Mest läst