Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Pimpade pajer och röntgen utan strålning

Läsarreaktioner gäller ibland helt andra saker än vad man tänkt sig. Ett enda litet ord kan engagera mer än samhällskriser.

Förra helgen handlade en stor del av nyheterna om finanskris, varningar för stor arbetslöshet och minskade kommunala skatteintäkter - men det jag fick mest reaktioner på var ordet pimpa.
"Pimpade pajer" löd nämligen rubriken till en matartikel i Två Dagar.
Reaktionerna var av två slag: de som inte förstod innebörden och de som ansåg att en seriös tidning inte ska använda ett sådant ord.
Vad betyder då pimpa?
Jo, piffa upp, utrusta lite extra, pryda spektakulärt. Ungefär så.
Uttrycket lär ursprungligen härröra från engelskans pimp, som betyder hallick och förmodligen är det bilden av en sådan person i iögonenfallande prålig klädsel som skapat begreppet.
Verbet to pimp har alltså funnits i engelskan länge men fick ett stort genomslag med MTV-programmet Pimp My Ride, där man lät bygga om gamla trista bilar till ibland närmast vulgär oigenkännlighet
Och därifrån har det försvenskade pimpa kommit att symbolisera något lätt spektakulärt tillägg över huvud taget i vardagen; allt från udda mobilsignaler till - således - generöst garnerade pajer.
Ursprunget kan alltså möjligen stämplas som oseriöst på moraliska grunder, men betydelseglidningen är tydlig. Och oavsett vad man tycker om ordet tror jag att det kommit för att stanna.
I mediearkivet retriever, där ett stort antal tidningar finns representerade, finner jag att pimpa förekom 2 gånger 2006, 11 gånger 2006, i 79 artiklar förra året och vid 119 tillfällen hittills i år.
Man må ogilla nya ord, men förbud fungerar inte i språket.
+
Regelbundet får jag påpekanden från medicinskt kunniga läsare om hur vi fullständigt missförstått vad Magnetresonanstomografi innebär och hur vi därmed riskerar att skrämma allmänheten.
Senaste hörde Thomas H av sig:
"Jag läste i GP nyligen att man mätt ett positivt resultat i barns hjärnor med en "Magnetröntgenkamera"? Men Magnetresonanstomografi (MRT) är ingen röntgen med farlig strålning utan mäter skillnader i ett magnetfält. Jag tycker det är viktigt att påpeka detta då ni har stor påverkan på väldigt många människor".
Så är det alltså. Och jag inser problemet med negativa associationer som uppstår i samband med begreppet röntgen och därmed strålning.
MRT är ett diagnostiskt instrument som inte har med strålning att göra. Men begreppet magnetröntgen är numera oerhört vanligt i både medier och vardagsspråk, och jag undrar om det heller helt kan elimineras ur språket.
Som exempel: Hittills i år har begreppet magnetröntgen förekommit i Retriever-medierna 457 gånger, magnetkamera 157 och MRT 110.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.