Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Perfect mothers

Drama

Drama

Perfect mothers

Regi: Anne Fontaine

Med: Naomi Watts, Robin Wright, Xavier Samuel, James Frecheville, Ben Mendelsohn, Sophie Lowe, Jessica Tovey.

Australien/Frankrike, 2013 (100 min)

BIO CAPITOL, ROY

Perfect mothers är ett märkligt, fascinerande drama om frätande och förödande sexuell njutning, incestuösa laddningar, dubbelliv och förljugenhet.

Vi får följa Lil (Naomi Watts) och Roz (Robin Wright) bästa väninnor som växer upp på en liten ort, vid en idyllisk strand, i Australien. Deras närmast symbiotiska vänskap, med tillhörande attraktion, är något makarna aldrig förstår. Är de rentav lesbiska? De gifter sig, får varsin son och lever till en början respektabla familjeliv. När Lils make dör finns Roz där för att trösta henne och sonen. När Roz make får ett jobberbjudande och flyttar till Sydney är kvinnorna ensamma igen med sönerna Ian och Tom. Pojkar som vuxit upp till hunkar, välbyggda, surfande tonåringar.

"Vackra som unga Gudar" konstaterar mödrarna i en erotiskt laddad scen där de i tanken överskrider oidipala gränser. Så småningom blir fantasierna verklighet och mammorna inleder relationer med varandras söner. Starka drifter utlöses de inte förmår hålla tillbaka, trots insikten om det etiskt oförsvarbara i situationen.

Kvartetten beslutar sig för att hålla passionerna hemliga, men bubblan är predestinerad att spricka eftersom gränslös kärlek sällan går att tämja eller kontrollera.

Anne Fontaines film släpar sig till en början fram i maklig takt, lite väl ytlig och lättsam för att rymma så tabubelagda känslomässiga scener som den gör. Naomi Watts och Robin Wright är ändå enastående som sexuellt utsvultna medelålders kvinnor på jakt efter bekräftelse. Dramat växer, stegras och blir mörkare i takt med att intrigerna tätnar. Musik och filmfotografi integreras fint. Ändå hade berättelsen vunnit på att ha en mer kompromisslös regissör med mörkare stråk som Catherine Breillat eller Claire Denis.

Filmen bygger på Doris Lessings novell Farmödrarna: en komplex, ironiskt mångbottnad, allegori publicerad i romanen Kärleksbarnet 2003.

Novellen börjar där filmen slutar: med en scen vid stranden där Lil och Roz har picknick med sina söner, och deras döttrar. En på ytan lyckad familjesammankomst, men skenet bedrar. Det är inga perfekta mödrar eller farmödrar som sitter där på varsin filt. Och barnen de fött är allt annat än tillfredsställda.

Bild - 2
Mest läst