Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Bild: Bild: Hasse Holmberg

Pensionerna i akut behov av översyn

Debatt I en EU-jämförelse jobbar vi svenskar flest antal år, går i pension sent och har högst sysselsättningsgrad. Paradoxalt nog märks inte detta i pensionskuvertet. Det är nu dags att regeringen gör en ordentlig utvärdering av pensionssystemet, skriver Christina Rogestam, SPF.

Det är nu tjugo år sedan principbeslutet om ett nytt pensionssystem togs i riksdagen. Men hur blev det? Flera av pensionsreformens grundprinciper uppfylls inte: skillnaden i pension efter att ha arbetat och inte ha arbetat är försvinnande liten, bromsen slår till och sänker pensionerna utan att något extremt inträffat och pensionerna följer inte löneutvecklingen. Detta vet ansvariga politiker. Ändå har ingen heltäckande utvärdering gjorts.

Märks inte i pensionskuvertet

I en EU-jämförelse jobbar vi svenskar flest antal år, går i pension sent och har högst sysselsättningsgrad. Paradoxalt nog märks inte detta i pensionskuvertet – pensionsnivåerna i Sverige är lägre än i jämförbara länder. Enligt EU-kommissionens siffror kommer år 2050 bara fyra länder i hela EU att ha lägre pensioner som andel av slutlönen än i Sverige.

Pensionssystemet garanterar inte ekonomisk trygghet för vare sig dagens eller morgondagens pensionärer. Det klarar knappt att täcka dagens pensionsutbetalningar, hur blir det då i framtiden?

Vi i SPF ser följande som särskilt bekymmersamt:

  • Pensionssystemet är underfinansierat. Dess inkomstsida behöver förstärkas så att bromsen inte slår till igen. Tänkbara lösningar är att höja pensionsavgiften, överföra premiepensionen till inkomstpensionssystemet eller att pensionsavgifter över intjänandetaket går till pensionssystemet och inte som skatt till staten. Eller en kombination av dessa.
  • Finansiell stabilitet för staten överordnas ekonomisk trygghet för den enskilde. Pensionssystemet måste balansera finansiell hållbarhet med ekonomisk trygghet för individen. Pensionärerna kan inte ensamma få ta hela bördan vid en kris, utan det bör göras solidariskt av hela befolkningen. Bromsens negativa effekter måste bort.
  • Pensionerna följer inte lönerna. Att stärka finansieringen av systemets inkomstsida är avgörande. Men även den så kallade normen, som innebär att den årliga förändringen av inkomstindexen sänks med 1,6 procent, bör minskas eller avskaffas. Särskilt för ATP-pensionärerna som missgynnats kraftigt av normen bör detta beaktas.
  • Kopplingen mellan arbete och pension syns inte i pensionskuvertet. Det är orimligt att den som arbetat hela livet får en pension som bara ligger ett par hundralappar högre än en garantipensionär.
  • AP-fonderna fungerar inte som buffertfond. Om ett års beräknade börsuppgång inte förverkligas så sänks pensionerna. När 258 miljarder kronor överfördes från AP-fonderna till statsbudgeten i slutet på 1990-talet lovades att överföringens storlek inte senare skulle riskera att sänka pensionerna. I dag vet vi att detta bidragit till att bromsen slagit till. Överföringen bör omprövas.

Då pensionssystemet är frikopplat från statsbudgeten hänvisar ansvariga politiker till att systemet sköter sig själv. Detta förhållningssätt håller inte längre. För inte hade väl riksdagen vågat besluta om att sänka pensionerna tre gånger sedan 2010, men det är vad som skett i praktiken. Politikerna måste nu ta sitt ansvar inom ramen för uppgörelsen om pensionssystemet.

Pensionssystemet levererar inte som det var tänkt. Sverige måste ha ett pensionssystem som lever upp till sina grundprinciper och som är värdigt ett välfärdssamhälle. Äldres privatekonomi kan inte åka berg- och dalbana från ett år till ett annat. Svenska pensioner ska matcha pensionsnivåerna i jämförbara länder. Pensionssystemet måste bygga både på finansiell hållbarhet och på ekonomisk trygghet för individen.

Ett av de första initiativ den nya regeringen måste ta är därför att beställa en genomgripande utvärdering av pensionssystemet, gärna med bidrag från den akademiska forskningen. Det är sedan dags för politikerna att agera.

Det är knappast för mycket begärt att dagens två miljoner pensionärer, och framtidens, ska kunna leva på sin pension och ha en stabil privatekonomi.

Christina Rogestam

förbundsordförande SPF, Sveriges Pensionärsförbund

Bild - 2
Mest läst