Fel pristagare. Vore det försoning i Mellanöstern Olof Palmes Minnesfond ville stödja, hade de valt andra personer eller organisationer, skriver debattörerna. På bilden Gideon Levy, en av pristagarna.
Fel pristagare. Vore det försoning i Mellanöstern Olof Palmes Minnesfond ville stödja, hade de valt andra personer eller organisationer, skriver debattörerna. På bilden Gideon Levy, en av pristagarna.

Palmepristagare ökar polariseringen i Israel-Palestinakonflikten

Olof Palmes Minnesfond har beslutat att tilldela den israeliska journalisten Gideon Levy och den kristne palestiniern och prästen Mitri Raheb Palmepriset, som delas ut i riksdagen (i dag) den 29 januari. Juryn understödjer därmed extrema förslag att lösa konflikten, i stället hade de kunnat välja att lyfta fram mer moderata och balanserade röster, skriver bland andra Lisa Abramowicz, generalsekreterare Svensk Israel-Information.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

För oss som önskar en fredlig samhällsutveckling i Israel och en fredlig lösning av konflikten, är det svårbegripligt att minnesfonden valt att belöna uppfattningar som utgör ett hinder på fredens väg och ökar polariseringen i en redan spänd situation. Det är också uppseendeväckande att pristagarna i motiveringen framställs som fredsivrare, när de i själva verket representerar ytterligheter.

Svenska medier har, med få undantag, förmedlat samma bild. Gideon Levy, uppmärksammades nyligen med ett idolporträtt skrivet av hans sambo och Palestina-aktivisten Catrin Ormestad. Levy representerar ytterkanten i den israeliska debatten. Kritiken mot honom är hård, även från andra vänsterröster i Israel. Att utmåla honom som en balanserad fredsröst i Israel är som att låta Jan Myrdal representera en svensk mittposition, eller om man drar ut skalan åt andra hållet: någon längre ut på ytterkanten än SD.

ANNONS

Dystopisk vision

Gideons Levys vision av Israels framtid är närmast dystopisk; han förespråkar en enhetsstat med palestinier och israeler. Det skulle omöjliggöra den judiska stat som växte fram ur spåren av Förintelsen, alltså den stat vi känner i dag. Mitri Rahebs vision är en helt annan än den han nu ger uttryck för i svenska medier, i exempelvis den intervju som Gideon Levys sambo Catrin Ormestad gjorde med honom i veckan. Mitri Raheb förnekar i själva verket judarnas teologiska existensberättigande och geografiska hemvist i området.

I Mithri Rahebs bok ”Tro under ockupation. Palestinsk bibeltolkning” förs åtskilliga resonemang som skriver in sig i en anti-judisk retorik. I boken driver Raheb tesen att Israel, ”imperiet”, är en aggressiv rasistisk kolonialmakt, som romarriket eller korstågen, och själva sinnebilden för en terrorstat. Han menar vidare att idéerna om en judisk-kristen tradition är en uppfinning av ”kolonisatörerna”. Det är palestinierna som är det utvalda folket och som har teologiskt företräde samt rätten till hemvist i regionen. Synsättet är starkt polariserande.

Rasistiska resonemang

I en föreläsning i Betlehem 2010 för han rasistiska resonemang, som starkt kritiserats internationellt. Palestinier, anser Raheb, har DNA-släktskap med de bibliska förfäderna, medan Israels premiärminister och många andra judar inte har det. Jesu judiskhet tonas ned och han framställs i stället som palestinier. Nedtoningen av Jesu judiskhet är klassisk i kristen anti-judisk teologi. Föreställningen om en judisk världskonspiration dyker också upp: terrorstaten Israels makt begränsar sig inte enbart till regionen, utan starka judiska lobbygrupper påverkar hela världsopinionen och utsätter oliktänkande för repressalier.

ANNONS

Varför har då juryn valt dessa två pristagare? Kanske är det okunskap; de känner helt enkelt inte till vad som skrivits och sagts av pristagarna. För om det vore försoning i Mellanöstern minnesfonden ville stödja, hade de valt andra personer eller organisationer. Nu blir priset endast ett led i det aktivistiska kotteri som Svenska kyrkans ledning, Palmefonden och den svenska regeringen bedriver, där alla med samma uppfattning premieras.

Freden i Mellanöstern skapas inte och stärks inte av politiska ytterligheter. De av oss som önskar en fredlig utveckling och en dialog mellan palestinier och israeler ser årets Palmepris som en mycket beklaglig markering åt helt fel håll.

Lisa Abramowicz

generalsekreterare Svensk Israel-Information

Ulf Öfverberg

ordförande Samfundet Sverige-Israel Stockholm

ANNONS