Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

På väg upp ur askan

Ledare Askmolnet från Island har gett närmast osannolika konsekvenser i form av ett helt tomt luftrum, dygn efter dygn. Förhoppningsvis är vi dock sakta på väg mot en gradvis normalisering.

En stor nyhet under gårdagsmorgonen var att ett flygplan med charterpassagerare från Madeira landat på Landvetter. En händelse som kanske varit stor en gång på 1950-talet, även om flygplatsen då hette Torslanda. I det gigantiska askmolnets skugga blev nu denna ankomst en nyhet också år 2010.

Sakta har flygtrafiken börjat komma i gång, om än under gårdagen i begränsad skala. Rapporterna från Island tydde också på att askspridningen varit i avtagande och nu nådde bara några få kilometers höjd, jämfört med tiotalet kilometer när kraften var som störst. Men eftersom de vulkaniska aktiviteterna som sådana fortgår torde det vara förhastat att helt våga blåsa faran över. Hälften av alla vulkanutbrott pågår mer än två månader.

Konsekvenserna av askmolnet har hittills berört ungefär sju miljoner passagerare. Det är en närmast osannolikt hög siffra, även om man skall komma ihåg att strandsatta passagerare på flygplatser inte är ett helt okänt fenomen – till exempel har det funnits tider när branschen varit tämligen strejkbenägen. Men nu har det handlat om ett totalt flygstopp, ett fullständigt öde luftrum dygn efter dygn. Askmolnet är i det avseendet en ny påminnelse om också den moderna människans litenhet och sårbarhet när naturens krafter släpper loss.

Sanningen är till och med att just i vår moderna tid ökar sårbarheten och de konsekvenser naturkatastrofer kan föra med sig. I en globaliserad värld är handelsförbindelserna – och därmed både varu- och persontransporter – allt livligare också mellan världsdelar. Samhällsutvecklingen går också mot allt mer av integration mellan olika aktörer och sektorer. Allt hänger samman i allt mer invecklade mönster.

Ett vulkanutbrott på Island för 100 år sedan hade fått svåra konsekvenser för islänningarna själva. Men hur mycket hade världen i övrigt berörts?

Det återstår att se hur svåra skadeverkningarna blir denna gång. Värst ute är i det akuta läget flygbolagen, som har en rad utgifter i form av löner och amorteringar framför sig, men inga eller mycket begränsade intäkter så länge restriktionerna består. Det slår extra hårt mot de bolag som redan i utgångsläget haft en darrig ekonomi. Blir krisen verkligt långvarig hotas i praktiken hela den ekonomiska uppgång som nu påbörjats.

Den internationella flygorganisationen IATA protesterar mot det totala flygstopp som infördes i förra veckan. Men flygtrafik är ingen riskfri verksamhet – det visar senaste den svåra polska olyckan – och det är viktigt att myndigheterna sätter säkerheten främst. Det är av vikt också för flygbranschen som sådan.

Flyget utpekas ibland i den allmänna debatten som en miljömarodör. Och visst skall också flyget miljöbeskattas på ett adekvat sätt. Men vad den senaste veckan visat är flygets nyckelroll som internationell transportör . I går kunde radion berätta hur 5 000 personer friställs i Kenya till följd av att frukt och grönsaker inte kunnat transporteras vidare – bara ett litet av många exempel på konsekvenser världen runt.

När askan väl lagt sig är det dags för en mer nyanserad debatt.

Mest läst