Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Oskar Linnros | Klappar och slag

    Med sitt nya album bekräftar Oskar Linnros sin roll som landets främste soulpoppare.

    Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

    Pop

    Pop

    Oskar Linnros

    Klappar och slag

    (Universal)

    Oskar Linnros beskrev jobbet med solodebuten Vilja bli som ett långt, ensamt, envist och på många vis ganska nedbrytande arbete. När han äntligen var klar klev han upp ur källarstudion, fick solen i ansiktet och omfamnades inom några månader som den sommarens stora turnékung.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Nu har Linnros varit nere i källaren igen, men till skillnad från då har han redan en plats i ljuset. Andra skivan är en naturlig förlängning på debuten och kommer att bekräfta Oskar Linnros roll som landets främste soulpoppare. Han har konserverat sin känsla för hits och förmågan att få sin musik att låta härligt levande trots eller tack vare att den är mödosamt, närmast pedantiskt monterad bit för bit.

    Inte minst fortsätter Oskar Linnros att kombinera medryckande, slick popmusik med texter och känslor som drar mörka konturer runt lätta melodier. Som har udden riktat såväl utåt som inåt. Oskar Linnros är modig på det viset och jag tror att det till stor del förklarar att så många gillar hans låtar.

    Det är inte synd om dig är den överlägset bästa låten på skivan. Försiktigt intro med svepande syntar och softa kyrkklockor som sedan forsätter in i en halvfartsballad med en sångmelodi som kommer att ljuda över stadens alla tak under den kommande sommaren. Och så en text som sätter ner foten.

    Gå hem är Oskar Linnros som vi känner honom bäst. Stötig popmusik om en festkväll som ingen vill ska ta slut. Här finns också För sent där Oskar Linnros kanske mer än någonsin tidigare låter som en arvtagare till Ratatas eller Lustans Lakejers allra mest stilmedvetna storstadspop. Titelspåret är mer klubbigt medan Stockholm, det var väl bara en tidsfråga innan han skulle göra en låt med den titeln, sticker ut åt andra hållet när Oskar Linnros låter sig inspireras av Gunnar Wiklund (!) och det gamla örhänget Regntunga skyar som ju på senare år tolkats av både Björn Skifs och Robyn.

    Jämfört med debuten drar Oskar Linnros isär musiken lite mer vilket förstås är helt rimligt på en uppföljare. Det som han vinner i variation förlorar han helt logiskt i tydlighet. Och när låtarna inte riktigt når över den högt placerade ribban är känslan att det finns lite mer att pressa ur den här killen.

    Men först en sommar till med solen i ansiktet och händerna i luften.

    LYSSNA OCKSÅ PÅ:

    Ratata/Mauro Scocco

    Oskar Linnros har ärvt Mauro Scoccos förmåga att skildra livet i centrala Stockholm med musik som kanske har en glättig yta men där både tonläge och undertext är djupt blå.

    Veronica Maggio

    Även om de gått skilda vägar både privat och musikaliskt är Maggio och Linnros två röster som fortsätter berätta olika sidor av samma historier. Deras låtar fortsätter komplettera varandra. Exempelvis passar Veronicas Välkommen in och Oskars Gå hem perfekt efter varandra i en spellista.

    Bill Withers

    Oskar Linnros anger ofta soullegenden som en förebild i intervjuer, även om han i nästa andetag erkänner att han egentligen lyssnar mest på hiphop. Faktum kvarstår ändå att man hos Withers kan spåra Linnros känsla för sentimental coolhet.