Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
per-holmgren.jpg

"Om hundra år vill ingen bo i Göteborg"

För Per Holmgren är det nästan tabu för att erkänna när vädret är bra – eller dåligt. Men skyfallen i Göteborg, det var ändå dåligt väder. Och han tror att ingen frivilligt vill bo i stan om hundra år.

Pär Holmgren hoppade av en trygg karriär som en av SVT:s mest uppskattade meteorologer. I dag är han en av Sveriges mest kända klimatdebattörer, skriver böcker och föreläser om hållbar utveckling och om hur klimatförändringar påverkar vårt väder.

TT: Varför blev du själv meteorolog?

– Jag är egentligen inte så intresserad av hur vädret blir, utan mer över hur vädret blir till. Jag kunde lika väl ha kunnat bli partikelfysiker, eftersom grundkursen för meteorologi och partikelfysik nästan är densamma.

Finns det i realiteten något dåligt väder – eller är allt bara normalt?

– Bland oss meteorologer är det ju nästan tabu att använda begreppet bra eller dåligt väder, eftersom väderupplevelsen är så subjektiv. Soldyrkare älskar ju 30-gradig värme och en klarblå himmel, samtidigt som kanske astmatiker och en del gamla lider av värmen. Men när det blir som i Göteborg nyligen, med skyfallen, då kan man nog tala om dåligt väder.

Men i Göteborg kom varningen sent, först när skyfallen var ett faktum?

– Jo, det beror ju på att det är väldigt svårt att ställa prognoser på sommaren, eftersom det är så föränderligt. I Göteborg och norra Halland var det ju extra svårt, eftersom det inom samma väderområde regnade normalt på ett ställe, och öste ned på ett annat.

Du sitter själv i SMHI:s insynsråd. SMHI når ju inte riktigt målet i riksdagens regleringsbrev om 85 procents korrekthet i sina prognoser?

– Nja, de senaste åren har de ju legat strax under. Jag tror att man missat målet lite på grund av de extrema vintrar vi haft i Sverige de senaste två åren. Då krävs så små förändringar, till exempel ändrad vindriktning, för att temperaturprognosen ska slå fel. Men visst måste man bli bättre, och anpassa sig till den situationen.

Varför ska det vara så förskräckligt svårt att ställa en väderprognos när man har hjälp av alla möjliga tekniska hjälpmedel, satelliter, datorer och radar?

– Alla prognoser är rena gissningar egentligen. En parameter påverkar en annan som i sin tur påverkar den första igen. Alla väderprognoser är de facto fel. Du kan möjligtvis med matematisk säkerhet göra en prognos som stäcker sig någon sekund framåt, men ju längre prognosen blir, desto större påverkan får den där sekunden, och till slut blir allt faktiskt bara en kvalificerad gissning.

Bara på några år har ju regnmängderna i Göteborg under sommaren fördubblats jämfört med tidigare. Är det något vi får vänja oss vid?

– Ja, det är tyvärr en del av en långsiktig trend. Vi kommer aldrig få tillbaka 1900-talets klimat. Och det gäller ju även Göteborg.

Vart ska en göteborgare flytta för att vara säker på att få lite sol?

– Om hundra år vill de antagligen inte bo i Göteborg frivilligt. Det gäller för övrigt även Malmö, och andra kustnära områden längs syd- och västkusten. Och det beror ju på klimatförändringen, med vattenhöjningen i havet med återkommande översvämningar som följd till exempel. Men det kan även gälla Öland, Gotland och Östersjölandskapen.

Hur märkte du att klimathotet påverkade dig i ditt eget jobb som meteorolog?

– I slutet på 80-talet. Då jag långsamt började förstå vilka effekter klimatförändringarna hade på vårt väder. Vi meteorologer i Sverige förstod det ändå kanske bättre än andra tack vare professor Bertil Bolin, som var bland de första att varna för klimathotet i världen, redan på på 50-talet. I tio år var han ju också ordförande i FN:s klimatråd. Vi som studerade meteorologi på 80-talet fick ju hans elever som lärare. Han är en stor förebild för mig.

Namn: Pär Holmgren

Ålder: 46.

Bor: Uppsala.

Arbetar: Var tidigare meteorolog hos SVT mellan 1988 och 2009, men är i dag föreläsare, författare och klimatdebattör som också jobbar vid Uppsala universitet.

Familj: Fru och tre tonårsbarn, en pojke och två flickor.

På nattygsbordet: "Probably the best country in the world", en bok om Sverige av svenskamerikanen James Michael Wine som Holmgren känner.

Förebilder: Bertil Bolin (som varnade om klimatförändringarna redan på 50-talet), och Bob Geldof (för hans insats med Live Aid).

Udda merit: Spelade på Sweden Rock Festival 2004 med numera pausade bandet Spridda skurar, där även SVT-meteorologen Pererik Åberg är med.

(TT)

Mest läst