Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Olika ord för samma kamp om jämställdhet

Det som lärs ut blir lätt förenklingar där en feminist är det samma som rödstrumpa.

Är du feminist? Kanske jämställdist? Det sistnämnda har på senare tid blivit ett populärt epitet bland människor som å ena sidan anser sig hålla med om att kvinnor och män bör ha samma rättigheter och skyldigheter men å andra sidan håller sig så långt borta från feminism som det bara är möjligt. Detta trots att feminism enligt SAOB varken är mer eller mindre än "åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala o. politiska) likställighet med mannen". Alltså något som de flesta borde kunna ställa sig bakom. Att det sedan finns en rad underkategorier borde inte vara mer kontroversiellt än att det finns olika uppfattningar hur samhället bör organiseras inom ramen för den parlamentariska demokratin. Dock är det lätt att förstå att det finns unga som skyggar för ordet feminism när inte ens vuxna, som borde vara mer upplysta, inte vill kännas vid det.

– Jag är själv feminist och det känns viktigt att våga stå upp för att man är det. Samtidigt är det ett väldigt värdeladdat ord som väcker mycket känslor. Det är inte ovanligt att unga människor bär på starka schablonbilder av vad en feminist är och det är mycket generaliseringar, säger Hanna Lindquist.

Hon är 20 år och pluggar till vardags medie- och kommunikationsvetenskap på Göteborgs universitet. Hanna Lindquist är dessutom engagerad i SSU, Socialdemokraternas ungdomsförbund. Med andra ord är hon en person med ett stort samhällsintresse och tillhör en kategori unga som är påläst i jämställdhetsfrågor. De ställningstaganden hon gjort på det här området är väl underbyggda.

Så är det inte alltid. Speciellt inte hos de unga som inte intresserat sig för jämställdhetsfrågorna utöver vad som tas upp i skolan. Även om jämställdhet är en grundpelare i såväl det svenska samhället som i läroplanen har skolan inte alltid varit så bra på att formulera vad det egentligen handlar om. Det som lärs ut blir lätt förenklingar där en feminist är det samma som rödstrumpa och där ensidiga beskrivningar av Sverige som världens mest jämställda land, där likställighet mellan könen i allt väsentligt redan är uppnått, lyfts fram.

Situationen har dock blivit bättre på senare år. I en Timbrorapport från sent 90-tal kan man läsa hur hela 67 procent av de unga kvinnorna i gymnasieåldern förknippar feminism med vänsterpolitik och hur 60 procent anser feminismen vara oattraktiv. Bara 3 procent av dessa unga tjejer betraktar sig själva som feminister. På det stora hela upplevs feminism som extrem, överdriven, pessimistisk och allt för konfliktinriktad.

Mer nyligen publicerade studier visar att betydligt fler ungdomar – av båda könen – har en mer positiv inställning till begreppet feminism. Samtidigt har i alla fall en del av mytbildningen runt vad en feminist är försvunnit. I en uppsats vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet från 2006 säger en av de intervjuade ungdomarna: "Det är ju inte så att feminister inte rakar armhålan, inte sminkar sig och klär sig som killar. Man kan ju vara hur som helst om man är feminist, bara det att man ska tycka att det skall vara jämställt".

En viss förändring i positiv riktning alltså. I alla fall rent teoretiskt. I praktiken är det fortfarande så att unga kvinnor i hög grad upplever att det samhälle de lever i inte är jämställt.

– Det är tuffare för kvinnor. Tjejer måste vara tio gånger så bra som killar för att räknas. Också inom politiken. Trots att de flesta där är medvetna reproduceras tidigare strukturer gång på gång, säger Hanna Lindquist.

– Det är ju det som är det svåra, menar hon, att ta sig ut ur normerna i praktiken och börja leva som man lär. Det här är något både kvinnor och män ständigt måste diskutera, ta ansvar och kämpa för.

Så är det ju. Det har Hanna Lindquist alldeles rätt i. Feminismen gynnar i längden dessutom oss alla eftersom både män och kvinnor stängs in och påverkas negativt av bristen på jämställdhet. Oavsett kön riskerar man att begränsas av de patriarkala normer som styr samhället. Ett steg mot att bryta dessa för gott vore om unga – och äldre – kunde enas om att det är rätt fånigt att hitta på olika ord för exakt samma kamp.

Mest läst