Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Ola Nylander: Rör inte denna unika gåva till göteborgarna

Hedens framtid har diskuterats i decennier. På måndag väntas byggnadsnämnden ta första steget mot en ny detaljplan för Heden. Fotboll eller bostäder? GP-kulturens bägge arkitekturskribenter Ola Nylander och Mark Isitt är absolut inte överens.

Jag tror inte på konspirationsteorier. Men när jag en grå och regnig decemberdag blickar ut över Heden tvekar jag. Finns det ett hemligt sällskap som aktivt jobbar för att göra Göteborg dumt och fult? Heden, denna fantastiska plats i hjärtat av stan, ser ut som en soptipp för ogenomtänkt stadsbyggnad. Förfulad av busshållplatser, kiosker, parkerade bilar, provisoriska hotell, baracker för dagisverksamhet, höga stängsel, stenbumlingar, konstgräsmattor och asfalt lite varstans.

Att göra något liknande med Kungsträdgården i Stockholm, Esplanadplatsen i Helsinki eller Eidsvoll Plass i Oslo vore otänkbart. La Place Bellecour i den franska staden Lyon har många likheter med Heden. Men till skillnad från Heden vars existens är hotad är La Place Bellecour med på Unescos världsarvslista, det vill säga en plats så viktig att den anses vara en angelägenhet för hela mänskligheten.

Läs mer: Mark Isitt: Bebygg hela Heden – nu!

1:a december presenterade Göteborgs stadsbyggnadskontor en plan för Heden där ny be- byggelse föreslås längs Sten Sture-gatan. Förslaget innebär att Hedens yta minskas radikalt och förstörs. Det tycker stadsarkitekten Björn Siesjö är helt i sin ordning med argumentet att Heden är en skräpig och oanvänd plats. Parodi på hög nivå. Men tyvärr ett vanligt fenomen när det diskuteras stadsbyggnad i Göteborg.

Heden är klassisk Göteborgsk historia. Exercisheden, som var det tidiga namnet, var ett övningsfält för Göteborgs garnison som började användas i början av 1700- talet. Exercisheden låg på behörigt avstånd, utanför det befästa Göteborg. Förutom exercisfält användes Heden för stora utställningar. 1867 donerade Grosshandlaren Julius Lindström pengar för bygget av Exercishuset. som skulle ”…tjena till gymnastik- och exercislokal för folkskolornas ungdom”. Kring 1870 började kvarteren kring Avenyn att bebyggas och 1892 köptes Heden av Göteborgs stad. Samma år spelades Sveriges första fotbollsmatch på Heden mellan Öis och Lyckans Soldater, 1–0. 1905 byggdes ett konserthus på Heden. Ett provisorium som brann upp 1928. Dessförinnan var Heden 1923 en del av det stora utställningsområdet för jubileumsutställningen.

1925 presenterade förste stadsingenjör Albert Lilienberg en stadsplan där Heden var viktig som stor och öppen plats i det framtida Göteborg.

”Betydelsen av denna centrala, stora yta kommer i framtiden säkerligen att bli större än nu, att döma av den allt högre vikt, som lägges vid kroppslig fostran och av det ständigt växande behovet av rekreation ut i det fria”.

Heden har också varit en betydelsefull politisk plats. 1939 samlades drygt 50 000 människor på Heden för att lyssna på stadsminister Per Albin Hanssons 1 maj tal.

Men mest har det förstås handlat om fotboll. Hur många matcher har spelats på Hedens grusplaner genom åren?

Vad ska man använda Heden till? Egentligen skulle det räcka med att säga Gothia cup och Partille cup. Heden fanns och det skapade möjligheterna. Cupernas betydelse för Göteborg är enormt. 60 000 ungdomar från hela världen, pojkar och flickor, fattiga som rika, kommer varje år till Göteborg för att spela fotboll och handboll och träffas.

Det är fantastiskt. Och inte minst ekonomiskt viktigt för stan. Gothia cup och Partille cup skapar världsomspännande goodwill för Göteborg som turistbyrån, eller organisationer som Göteborg & co, aldrig kommer i närheten av.

I mitten av 90-talet var en delegation från den stora fotbollsklubben Manchester United i Göteborg för att studera Gothia cup. Man ville starta en egen liknande cup i Manchester. Men projektet lades ned på grund av att; ”vi har inget som liknar Heden i Manchester”.

Som stadsrum är Heden unikt. En stor yta, centralt i en stor stad. Ett demokratiskt, folkligt och öppet rum för alla i Göteborg. Men även ett stadsrum som vittnar om en insikt om betydelsen av att ha plats för tillfälliga händelser. Viktiga inslag i stadslivet. Heden gör Göteborg unikt. Mot den bakgrunden är det besynnerligt att Heden av många betraktas som ett simpelt tomrum som är till för att exploateras.

Varför detta intresse av att bygga just på Heden när det samtidigt finns så många platser i närheten som enkelt kan bebyggas? Exempelvis alla tomma parkeringsplatser och parkeringshus överallt i centrala Göteborg? Mobilisera de ytorna och skapa bostäder och verksamheter där i stället för parkering. Det blir snabbt 3 000 nya bostäder och en tätare, mer levande, stad. Våga förändra och planera för boende istället för bilkörande.

Rör inte Heden! Det är min och andra göteborgares egendom som inte får säljas av hur som helst till byggbolag. Låt inte Heden utvecklas till en plats enbart för de som har råd att köpa nya och dyra bostadsrätter.

Det Heden behöver är förändring. Heden, i dag misshandlat, har alla förutsättningar att bli en vacker plats. Den dubbla allén vid Södra vägen är en fin och lummig övergång från Vasagatan innan det stora öppna. Gör sådana breda alléer runt hela Heden. Rensa bort alla parkeringsytor, hållplatskurer, stängsel, konstgräs, provisoriska baracker och hotell.

Låt Heden fortsätta vara ett komplement till traditionella parker såsom Vasaparken och Slottsskogen. Heden är en annan sorts plats, en plats där man kan göra saker tillsammans, oavsett bakgrund. En central plats att vara aktiv på och vara tillsammans med andra göteborgare, från alla stadsdelar.

Fotboll, boule, yoga, handboll, stora möten, tennis, hästkapplöpningar, badminton, idrott, cirkus, tillfälliga evenemang, stora utställningar, workshops, events eller musik. På vintern ljusutställning, en stor skridskobana och skidspår?

Heden är klassisk Göteborgsmark och ingår tillsammans med Feskekyrkan, Älvsborgsbron, Haga och Liseberg i det som räknas som Göteborgs ikoner. Men Heden är också något mer, en unik gåva, full med möjligheter, som inte får förstöras.

FAKTA: Skribenten

Ola Nylander är arkitekt, professor på Chalmers.

Skrev senast om ombyggnaden av psykiatriska kliniken på Östra sjukhuset.

Mest läst