Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Skolraset (kopia)

När elever misslyckas med sina studier är min över 30-åriga erfarenhet som matematiklärare på gymnasiet att det nästan alltid beror på egenskaper eller omständigheter som är kopplade till eleven, skriver Johans Svensson.

Oftast elevernas eget fel att de inte klarar gymnasiet

Debatt DEBATT: Skolinspektionen är fel ute när det gäller elever som misslyckas med sina studier. Det är oftast inte lärarna och rektorerna som ska kritiseras. Misslyckandet beror nästan alltid på att eleverna har fel inställning till studierna, skriver matematiklärare Johan Svensson.

Skolinspektionens uppgift är att kontrollera att skollagen följs av skolorna i Sverige. Detta är en oerhört viktig uppgift för att säkerställa att undervisningen är likvärdig och håller hög kvalitet.

Jag har tagit del av inspektionens bedömning av Hvitfeldska gymnasiets stödåtgärder för svagpresterande elever. Kritiken går ut på att ”det finns tillfällen då lärare i sitt agerande utgår från att elevers eventuella svårigheter med studierna beror på egenskaper eller omständigheter som är kopplade till eleven”. Vidare konstaterar Skolinspektionen kritiskt att ”eleven förväntas anpassa sig till den utbildning som erbjuds”.

Vad menar myndigheten?

Nästan alltid eleven

När elever misslyckas med sina studier är min över 30-åriga erfarenhet som matematiklärare på gymnasiet att det nästan alltid beror på egenskaper eller omständigheter som är kopplade till eleven.

Det är inga medfödda egenskaper som gör att eleven inte gör sina läxor, inte kommer i tid, är okoncentrerad på lektionerna och på andra sätt missköter sina studier. Visst finns det omständigheter som gör att en del elever har svårt att klara sin gymnasieutbildning, men det absolut vanligaste är att misslyckandet beror på felaktig inställning till studierna.

Det händer nästan aldrig att en elev som följer undervisningen och är aktiv under lektionerna inte klarar sin gymnasieutbildning.

Vad blir konsekvensen av att frånta eleverna ansvar för sina studier? Den blir att eleven, och ofta elevens föräldrar, förväntar sig att någon annan ska göra jobbet.

Låt oss jämföra med hur det går till när ett barn lär sig cykla. Ingen lär sig detta för att någon annan förklarar hur cykeln fungerar. Det hjälper inte heller att barnet tittar på ett äldre syskon eller en förälder som cyklar. Eller att hota med bestraffning om inte barnet lär sig cykla. Det enda sättet att lära sig cykla är att barnet själv sätter sig och börjar trampa, till en början stödd från en person som redan kan cykla. På samma sätt lär vi oss att spela ett instrument, spela fotboll eller ta körkort.

Finns ingen quick fix

Hur är det möjligt att Skolinspektionen som ansvarig myndighet tror och försöker pränta i oss lärare och skolledare att det finns någon quick fix för eleverna när det gäller att behärska de ämnen som skolan undervisar i? Och vad är alternativet till att ”eleven förväntas anpassa sig till den undervisning som erbjuds…”? Är det att alla i klassrummet ska göra vad de själva tycker är lämpligt just då?

Jag har väldigt svårt att tro att elever i Finland och andra jämförbara länder som lyckas bra i Pisa-mätningarna, lyckas av anledningen att eleverna där inte anpassar sig till undervisningen.

I stället beror en stor del av oordningen i de svenska skolorna på att elever inte anpassar sig till den undervisning som erbjuds. Denna oordning drabbar framför allt de elever som har sämst förutsättningar.

Fungerande verksamheter sänks

När Skolinspektionen signalerar att bristande resultat i skolan beror på undermålig undervisning och felaktiga stödåtgärder blir konsekvensen att fungerande verksamheter inte får resurser. Räknestugor dit intresserade elever kan komma om de behöver hjälp med läxor eller uppgifter ersätts med stöd i form av särskilda undervisningsgrupper.

Min erfarenhet av hjälpklasser, eller särskilda undervisningsgrupper, är att de stjälper snarare än hjälper elever. Den särskilda undervisningsgruppen stämplar eleven som svag eller obegåvad och får därmed en kontraproduktiv effekt på elevens lärande.

Titta på hur det går när elever som annars inte är studieintresserade ska ta körkort. Det lyckas i princip alla med. Där finns inga specialpedagoger, hjälpklasser, särskilda undervisningsgrupper eller anpassad undervisning utan den sköts ofta av personer med påfallande låga akademiska meriter i pedagogik.

Använd räknestugorna

Tekniska högskolor, som undervisar mycket i matematik, organiserar matematiken på följande sätt: Först en föreläsning och sedan räkneövningar där studenten tillägnar sig kunskaperna och där de kan få hjälp med matematiken. Chalmers satsar inte på specialpedagoger och särskilda undervisningsgrupper för att studenterna ska klara sin högskolematematik utan räknestugor i olika former.

Om vi vill öka antalet elever som klarar sina matematikstudier på gymnasiet är bästa sättet att förmå fler elever att besöka dessa räknestugor och där göra sina läxor och få hjälp med sådant de inte klarat under lektionstid.

Johan Svensson

matematiklärare på Lindholmens tekniska gymnasium, Göteborg

Se mer från - Debatt/Kunskapsraset
Mest läst