Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

sy60a58d.jpg

Obegränsade vinster i skolan unikt

Ingen vet om ökad privatisering leder till förbättrad välfärd. Bland friskolorna finns det dock tecken på kvalitetsproblem. Och Sverige är troligen ensamt i världen om att inte begränsa skolföretagens vinster, enligt en ny rapport.

I rapporten från föreningen SNS går en rad forskare igenom statistik och forskning inom bland annat skola och hälso- och sjukvård. De ställer sig frågan om konkurrensutsättning har inneburit en förbättring. Forskarnas viktigaste slutsats är att vi faktiskt inte vet om den ökade konkurrensen inom välfärden har lett till ökad kvalitet och effektivitet. Det saknas kunskap och det behövs ökad uppföljning av resultat för att kunna utvärdera effekterna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Brister i friskolor

Inom ett område hittar dock forskarna brister – skolan. Det finns tecken på kvalitetsproblem i vinstdrivande friskolor, enligt nationalekonomen Jonas Vlachos vid Stockholms universitet.

– Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är att elever från vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal grundskola.

Vlachos anser att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolor.

– Som jag ser det är vi tvungna att bygga upp ett kontrollsystem när vi släpper in vinstintressen, eftersom de har så uppenbara incitament att hålla nere kostnaderna.

Vinster ska utredas

Bertil Östberg (FP), statssekreterare vid utbildningsdepartementet, håller med om att det finns problem med betygsinflation i Sverige.

– Det är ett problem att vissa skolor sätter för höga betyg, men det gäller både kommunala och fristående skolor, säger han.

Granskningen av elevernas kunskaper ska trappas upp, enligt Östberg, bland annat genom att det införs fler nationella prov.

Jonas Vlachos pekar i rapporten också på att Sverige troligen är "det enda land i världen där vinstdrivande skolor utan inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna".

Frågan om friskoleföretagens vinster är omdebatterad och en parlamentarisk utredning om vinster i friskolor ska tillsättas av regeringen.

– Det viktigaste för oss är vilka resultat man uppnår i skolan. Det är helt oacceptabelt om vinst innebär att kvaliteten i skolan försämras. Det är bland annat det som utredningen ska titta på, säger Bertil Östberg.

En dryg tiondel av grundskoleeleverna och drygt en femtedel av gymnasieeleverna i Sverige får i dag sin utbildning vid en friskola.

I Stockholm är andelen betydligt högre. En fjärdedel av Stockholmseleverna på grundskolenivå och nära hälften av gymnasieeleverna går i friskolor.

I Täby utanför Stockholm är andelen friskoleelever högst i landet, 48 procent i högstadiet och 63 procent i gymnasiet går i friskolor.

64 procent av friskolorna drivs av aktiebolag, medan 33 procent drivs av ideella föreningar och stiftelser. Bland friskolorna på gymnasienivå drivs ungefär 85 procent som aktiebolag.

Ungefär hälften av gymnasieeleverna vid privata friskolor går i skolor som drivs av någon av de tio största privata skolkoncernerna.

Källa: SNS (TT)

Mest läst