Regeringen publicerade i våras en vitbok om hur romer behandlades i Sverige under förra seklet. Den blottlade en mörk och djupt skamlig historia. Romer utsattes för integritetskränkande kartläggningar och registrering. Kvinnor och män steriliserades. Familjer fördrevs och förvägrades fast boende. Barn utestängdes från skolan och vuxna diskriminerades på arbetsmarknaden. Romer som försökte fly från förintelse i andra länder förvägrades en fristad.
Diskrimineringen var systematisk och starkt influerad av rasbiologiska vanföreställningar. Det var sannerligen på tiden att dessa vidriga villfarelser med dess grymma konsekvenser togs fram i ljuset, om än sent.
Fördomarna lever vidare
Men punkt har inte satts med denna historiegenomgång. Fördomarna lever vidare och romer diskrimineras fortfarande i vårt samhälle när de söker jobb eller bostad. Romska barn har inte samma möjligheter i skolan som andra barn, bland annat på grund av mobbning, negativ särbehandling och bristande tillgång på modersmålsundervisning.
Antiziganismen påverkar romers kontakter med myndigheter – vid själva bemötandet, men också genom en strukturell diskriminering som tillåts påverka myndigheterna i deras beslutsfattande.
Sanningen är att romernas tillit till de officiella myndigheterna fortfarande är låg.
Förhoppningarna om att få rättelse mot oförrätter och att kunna delta på lika villkor i samhällslivet är nedskruvade. Det handlar om ett utanförskap som inte är självvalt.
Det officiella Sveriges slutliga reaktion på Skånepolisens register över nära fem tusen romer eller personer med anknytning till romer – blir en testfråga. Fungerar polis och översynsorgan i överensstämmelse med principer om integritetsskydd och mänskliga rättigheter när det gäller den romska minoriteten?
"Romer är tjuvaktiga"
Det kommer konkreta rapporter om hur romer kränks och diskrimineras också inom den privata sektorn. Ett exempel nyligen var distributionen av ett brev till föreståndarna för butikskedjorna 7-eleven och Pressbyrån. Brevets innebörd var att romer är tjuvaktiga. I ett annat fall fick personalen på en Ica-butik i Sollentuna instruktion om att inte växla pengar för romer.
Besökande romer från bland annat Rumänien och Bulgarien har utsatts för rena hatbrott. Natthärbärgen har attackerats och en del av dem som vädjat om ekonomiskt stöd har utsatts för våld och trakasserier. En kvinna i Skara sköts i huvudet med ett luftgevär. Extremistiska hatsajter uppmanar till övergrepp mot besökarna och SD sprider försåtliga myter om besökarna som kriminella.
Organ inom såväl FN som Europarådet har berört Sveriges behandling av romer i kritiska rapporter. Det var ett av skälen till att en kommission mot antiziganism tillsattes. Dess uppgift är att bidra till att de strukturella hinder och rasistiska beteenden som romer nu möter i sin vardag verkligen försvinner. Den ska verka för att olika myndigheter gör vad de borde för att romer ska kunna leva ett liv utan att mötas av antiziganism.
Kritiserar felsteg
Vi som sitter i kommissionen kommer att kritisera felsteg av myndigheterna men också komma med konstruktiva förslag om hur romernas rättigheter ska skyddas och förtroendeklyftan därmed överbryggas. Det handlar om att synliggöra diskriminerande strukturer och säkerställa att romers rättigheter verkligen skyddas. Det handlar också om att komma med förslag på konkreta åtgärder som på allvar ifrågasätter och sätter stopp för antiziganismen.
Vitbokens rapport om de systematiska kränkningarna av romer under förra seklet måste fungera som en väckarklocka. Diskrimineringen måste få ett slut; fördomarna måste bemötas. Det var positivt att regeringsförklaringen nyligen slog fast att antiziganismen inte ska ha någon plats i Sverige. Det förpliktar.
Thomas Hammarberg
ordförande
Marianne Eliason
Erland Kaldaras
Stefano Kuzhicov
Maria Leissner
Diana Nyman
Soraya Post
Simon Wallengren
Christian Åhlund
samtliga är ledamöter i regeringens kommission mot antiziganism