Därför pratar Pumbaa i Lejonkungen den charmiga dialekten

Det är inte ovanligt att samma dialekter återkommer hos de knasiga och lite korkade figurerna i tecknad film. Steve Kratz har jobbat som röstskådespelare i 30 år och vet varför till exempel lugna figurer brukar prata värmländska och elaka hajar pratar skånska.

ANNONS
|

Steve Kratz firar i år 30-års jubileum som röstskådespelare. Han har medverkat i en stor mängd produktioner - allt från stora disneyfilmer till mer obskyra tecknade serier.

– Ibland har jag hört min egen röst närmina barn tittatpå tv och inte haft något minne alls av att jag har gjort den rösten, säger Steve Kratz.

Han har ett stort intresse för dialekter och har även arbetat som dialektcoach åt andra skådespelare. Till exempel har han coachat huvudrollsinnehavarna i Lukas Moodysons drama "Fucking Åmål".

Original utan dialekt blev västgötska

Orsaken till de olika dialekterna i tecknade filmer har enligt Steve Kratz i vissa fallsitt ursprung i de amerikanska förlagorna. Där kan en karaktär till exempel ha lagt till sig med en amerikansk sydstatsdialekt som behöver få en svensk motsvarighet vid dubbningen.

ANNONS

– Men ofta kan man få påbud från produktionsnivå att de inte vill ha några dialekter alls. Förlagans städerskor med mexikansk brytning kan vara fördomsfulla på ett sätt som man inte vill ha det i Sverige.

Det finns även exempel på när fallet har varit det motsatta. Steve Kratz dubbade rösten till karaktären "Bo-ko" i den tecknade tv-serien "Djurgården" som visade på SVT i början av 1990-talet.

– Originalet hade igen dialektmen jag gjorde "Bo-ko"till västgöte, säger Steve.

Snälla värmlänningar och dryga skåningar

Ofta tycks dialekter få representera olika karaktärsdrag i tecknad film. Steve Kratz berättar att många röstskådespelare jobbar med arketyper och att de är lättare att skruva upp i tecknad film än till exempel på teatern.

– Om man ska generalisera så tar man nästan alltid till västgötska eller östgötska för att låta lite bonnig, värmländska för att låta snäll och glad, skånska för att låta lite dum och dryg, och så vidare. Även om det är fördomar som såklart inte stämmer.

Inte sällan kan det bli roligare att gå emot fördomarna, menar han. Att låta en liten gullig figur prata bred östgötska med mörk röst kan vara ett effektivt humoristiskt grepp. Men att använda fördomar som verktyg skulle kanske kunna innebära att de förstärks, framförallt hos den yngre publiken. Det är något som Steve Kratz är medveten om.

ANNONS

– Absolut! Men jag tror att man kommer undan med det eftersomatt filmerna är så överdrivet tecknade från början. Det blir nog inte lika farligt när det är en lustig fågel eller rymdvarelse som pratar.

ANNONS