I en debattartikel i Expressen går Mats Olin på Timbro Medieinstitut och Niclas Carlsson, vd på entreprenörsnätverket Founders Alliance, hårt åt SVT:s julkalendrar.
Orsak: De anser att public service julkalendrar på senare år har utmålat företagare som skurkar. I årets julkalender i SVT Piratskattens hemlighet hotas den vackra kroatiska Orkidékusten av ett företag som vill exploatera och riva hela kusten.
Det här gillar inte Carlsson och Olin, som skriver "Vi förordar inte en julkalender som gör företagaren till hjälte men det vore kanske rimligt att SVT slutade att banka in sina egna fördomar om entreprenörskap."
De har en rad exempel på nidbilder i senare års julkalendrar:
2011 Tjuvarnas jul: Direktörskan är skurken som äger det stora varuhuset och tjänar pengar på barnhemsbarnens slavarbete.
2010 Hotell Gyllene knorren: Familjen Grossman har med ett nybyggt hotell lagt beslag på alla hotellkunder.
2013 Barna Hedenhös uppfinner julen: Mamma Knota gestaltar en dålig stressad chef och den osympatiske statsministern har sålt ut posten, järnvägen och skolorna.
2008 Skägget i brevlådan: Skurkarna är leksaksaffärsinnehavaren direktör Damén och Herr Stigsson som tagit över sin fars affärsverksamhet och som hatar tomten.
2006 Lasse-Majas detektivbyrå: Bland bovarna finns kaféägaren Steve Marsaan och bankdirektör Hammar.
Skribenterna önskar att landets barn fick en mer nyanserad bild av företagande och entreprenörskap genom julkalendern, eftersom "Drömmar om framtiden formas tidigt, och många barn kommer någon gång att överväga att bli entreprenör."
De avslutar artikeln med "Många är vi som med värme minns vad julkalendern handlade om när vi var små. Tack för det SVT." Möjligen lite överraskande då inte minst 60- och 70-talens kalendrar fick utstå hård kritik för att vara vänstervridna.
