Göteborg har en skatt av gamla hus och kvarter. Trots rivningarna på 1960-talet finns unika delar kvar i byggnader, torg och gator som berättar om stadens utveckling. Att ha historien närvarande och samtidigt blicka framåt och våga förändringar är en fin, men nödvändig balansgång.
På 1960-talet skulle allt det gamla bort. Den äldre bebyggelsen var ofta hinder när biltrafiken krävde mer ytor och saknade många gånger centralvärme och badrum. Det var mer rationellt att riva och bygga nytt. Ibland var det också politiker med arbetarbakgrund som ville riva miljöer där de växt upp i fattigdom och förnedrande omständigheter.
Vartannat hus revs
Vartannat hus i Göteborgs äldsta delar revs. Det var först med de omfattande protesterna mot att riva hela Haga som rivningarna upphörde i början av 1980-talet. Av alla svenska städer hade Göteborg det mest omfattande sanerings- programmet.
Strax före sommaren presenterade Göteborgs stadsbyggnadskontor en plan för rivning av nästan hela kvarteret Röda Bryggan vid Pustervik. Fastighetsägarna vill bygga högre hus än de gamla två- till trevåningshusen
Namnet Röda Bryggan beror på att detta var den plats i hamnen där tegel lassades och lossades. Kvarteret var det första som bebyggdes utanför vallgraven när fästningsmurarna revs i början av 1800-talet. Röda bryggan är med på 1862 års Göteborgskarta. Kvarteret är samtida med Stora teatern. Tre av husen i kvarteret är från 1860-talet och tidstypiska representanter för Göteborg i mitten av 1800-talet. En epok varifrån mycket redan är rivet.
Viktigför platsen
Kvarteret Röda bryggan har en fin stadsbyggnadsskala och samverkar med Esperantoplatsen, Feskekôrka och fästningsmurarna från 1600-talet på andra sidan vallgraven. De är murade med det typiska gula Göteborgsteglet som idag, 150 år senare, har blivit mörkt murrigt gult.
På äldre foton är samtliga hus mot Brogatan i två våningar. Hörnhuset mot Pusterviksbron har byggts på med en våning och fått en slät putsad fasad. Tyvärr har många av de spännande detaljer kring fönster, takfot och listverk som kan ses på äldre foton, knackats ned i fumliga moderniseringsförsök under 1930- och 40-tal. Men på tegelhuset mot Brogatan finns alla eleganta detaljer kvar.
I början av 1980-talet revs de norra delarna av kvarteret där krogen och spelstället Röva låg. Ett nytt kontorshus byggdes. Inte lika fint som sina äldre grannar, men ändå med viss respekt för volym, material och höjder.
Bra affär för fastighetsägarna
Arkitekterna på stadsbyggnadskontoret har tagit fram en ny stadsplan där de gamla unika husen ersätts av höga och anonymt slätstrukna hus. Arkitekter och planerare talar om att bygga blandstad, fast i kvarteret Röda bryggan blir det tvärtom. Blandstaden rivs och ersätts med blandstadens motsats, dyra bostäder och ett fåtal lokaler och kontor.
För fastighetsägarna är det förstås en bra affär att kunna höja exploateringen i kvarteret. Ett gammalt hus i två våningar är relativt lågt värderat. Men om du som fastighetsägare kan få en ändring gjord i stadsplanen som tillåter dig att bygga ett högre hus kan du sälja samma fastighet till ett mycket högre pris. Det kallas fastighetsutveckling och ger en busenkel jackpot. Antingen kan man ta ut vinsten direkt genom att sälja till någon som vill bygga. Eller så bygger man i egen regi och säljer sen av dyra bostadsrätter.
Vanliga argument
Det svåra är att få myndigheterna att ändra i stadsplanen. Det gäller att övertyga stadsplanearkitekter och politiker. Ett vanligt argument i samtalet med stadsplanearkitekten är att ett högt hus blir ett stiligt landmärke för Göteborg. I samtal med politikerna brukar argumenteringen i stället handla om att lösa bostadsbristen. Med ett högt hus blir det många nya bostäder och man är med och hjälper till i bostadsbristens Göteborg.
När det gäller rivningshotet för Röda bryggan finns dessutom gott om obebyggd mark i grannkvarteren. För stadens räkning är det självfallet mer logiskt att först bygga nya bostäder på de stora och centralt belägna parkeringsplatserna vid Lagerhuset och Heurlings plats. Där finns det dessutom långt framskridna stadsplaneförslag. Att lösa bostadsbristen genom att riva fungerande hus och bygga nytt blir då ett helt knasigt argument.
"Inga kulturintressen berörs"
Fastighetsägarnas iver att riva lyser också igenom i det förslag som stadsbyggnadskontoret tagit fram. Trots att kvarteret Röda Bryggan är med i det program som finns för kulturhistorisk värdefull bebyggelse i Göteborg nämns det inte i planprogrammet. ”Inga särskilda kulturintressen berörs”, skriver planarkitekterna i sin motivering.
I stället för att rivas borde kvarteret Röda bryggan användas som skolexempel för hur man bygger blandstad. Här finns gamla hus med låga hyror som gör att udda verksamheter, kultur, föreningar och nystartade företag kan finnas, mitt i Göteborg. Husen i Röda bryggan har en gång varit bostäder, som byggts om till kontor. Det är enkelt att återigen bygga om dem till bostäder.
Riv inte Röda bryggan. Utveckla i stället de kvaliteter som finns. Det kan ske genom att varsamt komplettera något av de gamla husen med en extra våning, plus takvåning.
