Åtta presidenter har dött under tiden de suttit i Vita huset. En har haft ämbetet vid två separata tillfällen. Trots att de flesta tror att det är omöjligt har en president blivit vald till president tre gånger – men sedan tog det stopp.

Presidenternas historia är full med historiskt viktiga ögonblick men också märklig kuriosa. Till exempel så var landets så chockat av George Washingtons död att man övervägde ett kontroversiellt <a href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-2093406/Zombie-George-Washington-How-mad-scientist-planned-reanimate-president-lambs-blood-died.html" target="_blank">erbjudande</a> om att återuppliva den döda presidenten med en blodtransfusion – från en get.

Här är samtliga personer som suttit som president i USA – från nationens fader, George Washington, till Barack Obama.

Mikael K Jansson

Han satt tre perioder – här är alla USA:s presidenter

Klicka vidare för att se alla amerikanska presidenter.

George Washington, 1789–1797, partipolitiskt oberoende. USA:s förste president var en general i kriget för självständighet och var en av de drivande bakom konstitutionen. Han valde att inte kandidera för en tredje mandatperiod och satte därmed en standard som höll fram till Roosevelt. Hans porträtt pryder USA:s endollarsedlar.

John Adams (Federalist), 1797-1801. En av författarna till USA:s självständighetsförklaring och vicepresident till George Washington. Han var också den förste presidenten att flytta in i Vita Huset.

Thomas Jefferson (D-R), 1801–1809. Som en av författarna till Frihetsförklaringen räknas han som en av nationens fäder. Köpte Louisiana-territoriet av Frankrike för 15 miljoner dollar och dubblade därmed USA:s storlek. Hans ansikte finns avbildat på Mount Rushmore och tvådollarsedeln.

James Madison (D-R), 1809–1817. Författade rättighetsförklaringen och brukas ses som konstitutionens fader, även om han själv var noga med att understryka att den är resultatet av flera personers verk.

James Monroe (D-R), 1817–1825. Den siste av ”nationens fäder” var med och förhandlade fram Louisiana-köpet under Jefferson och förhandlade under sin tid som president till sig Florida från Spanien. Drev idén att det nya landet aldrig igen skulle kontrolleras av en europeisk makt, den så kallade Monroe-doktrinen.

John Quincy Adams (D-R), 1825–1829. Sonen till John Adams var mycket berest och besökte som tonåring bland annat Sverige. Han var utrikeminister under Monroe och satt både i senaten och representathuset.

Andrew Jackson (D), 1829–1837. Blev stor krigshjälte 1812 sedan hans trupper segrat mot britterna i New Orleans. Ställde upp i två presidentval innan han slutligen vann 1828. Under sin mandatperiod fick han mycket kritik för att han drev undan indianfolk och tvångsinlöste deras mark till nybyggare.

Martin Van Buren (D), 1837–1841. Den förste presidenten att födas som en medborgare i USA. Under hans mandatperiod gick landet in i ekonomisk kris vilket gav honom smeknamnet Martin Van Ruin.

William Henry Harrison (Whig), 1841–1841. Dog i lunginflammation 31 dagar efter att ha tagit sin plats i Ovala rummet. Han svors in en kall vårdag höll – trots att att det var ovanligt kallt – ett två timmar långt tal utan varken hatt eller rock.

John Tyler (Whig), 1841–1845. Svors in efter Harrison död och formade därmed processen för kommande överlämningar.

James K. Polk (D), 1845–1849. Vann presidentvalet mycket på grund av han lovade införliva Texas i USA.

Zachary Taylor (W), 1849–1850. Taylor hade en lång och framgångsrik karriär inom det militära - bland annat erövrade han stora landområden under mexikanska kriget – innan han gav sig in i politiken. Han deltog i flera krig men avled i maginfluensa under tiden som han satt som president.

Millard Fillmore (W), 1850–1853. Den siste Whig-presidenten. Godkände bland annat Missouri-kompromissen som gällde slaveriets reglering (bland annat förbjöds den i Washington DC) samt Kaliforniens framtida status.

Franklin Pierce (D), 1853–1857. Anses av vissa vara en av USA:s sämsta presidenter vilket beror på att han låg bakom flera beslut som så småningom utlöste inbördeskriget.

James Buchanan (D), 1857–1861. Var tidigare minister stationerad i Storbritannien, så han var dåligt uppdaterad i slavfrågan när han valdes till president. Använde större delen av sin mandatperiod till att medla fred mellan Nord och Syd.

Abraham Lincoln (R), 1861–1865. Valdes till president på löftet om att förbjuda ett utökat slaveri, vilket ledde de södra staterna till att lämna unionen. Ledde framgångsrikt kriget mot konfederationen men mördades 1865. Anses av många vara en av USA:s främsta presidenter.

Andrew Johnson (D), 1865–1869. Trots att han var demokrat var han faktiskt vicepresident åt republikanen Lincoln och fick således ta över hans post. Johnsons ambitioner att införliva de södra staterna så snabbt och smidigt som möjligt gjorde honom mycket impopulär, framför allt bland radikala republikaner.

Ulysses S. Grant (R), 1869–1877. General Grant var krigshjälte från inbördeskriget och fortsatte som president att försvara de svartas rättigheter i landet samt stärkte landet ekonomiskt. Han ansågs dock vara mycket oorganiserad och hade inget emot att ta emot fina gåvor, något som många såg som mutor.

James A. Garfield (R), 1881–1881. Knep presidentkandidat-posten framför näsan på Ulysses S Grant som försökte bli omvald. Mördades efter bara 200 dagar som president av en Ulysses-sympatisör.

Chester A. Arthur (R), 1881–1885. Utbildad advokat som avancerade till general under inbördeskriget. Tog över presidentposten sedan Garfield mördades men blev inte nominerad av sitt parti igen.

Grover Cleveland (D), 1885–1889. Den ende presidenten att bli vald till president vid åtskilda mandatperioder. Han är också den ende som gift sig under tiden i Vita Huset.

Benjamin Harrison (R), 1889-1893. Sonson till tidigare presidenten William Henry Harrison. Under hans tid godkändes bland annat Sherman Antitrust Act som reglerar konkurrens mellan företag. Han ställde upp för omval men valde att inte delta i kampanjarbetet då hans fru var sjuk. Han förlorade.

Grover Cleveland (D), 1893-1897. Återvände till Vita Huset efter en fyra precis i tid för en ekonomisk depression. Han försökte ställa upp för en tredje mandatperiod, som då var tillåtet, men förlorade.

William McKinley (R), 1897–1901. Tillträdde när ekonomin började gå åt rätt håll och det var hans höjda tariffskatter som fick USA:s ekonomi att rulla igen. Under sin tid som president krigade han mot Mexiko, tog kontroll över Puerto Rico och Filippinerna samt annekterade Hawaii. Han sköts under sin andra mandatperiod.

Theodore Roosevelt (R), 1901–1909. Med sina 42 år var Teddy Roosevelt den yngste presidenten i USA:s historia. Han låg bakom byggandet av Panamakanalen och skapade nationalparker och bevattningsprojekt.

William Howard Taft (R), 1909–1913. Kom från den välbärgade Taft-familjen och var egentligen mer jurist än politiker. Under hans tid togs Arizona och New Mexico upp av USA. Fick så småningom en plats i högsta domstolen.

Woodrow Wilson (D), 1913–1921. Var presidenten som införde federal riksbank, förbud mot barnarbete och kvinnlig rösträtt. Klev in på ententens sida under första världskriget.

Warren G. Harding(R), 1921-1923. Var egentligen en tidningsägare från Ohio. Lovade ta USA tillbaka till normaltillstånd, "normalcy", och vann en jordskredsseger över republikanen James Cox. Hans presidentskap solkades dock av skandaler inom administrationen och han ses därför av många som en av de sämre presidenterna. Han avled i en hjärtattack.

Calvin Coolidge (R), 1923-1929. Coolidge blev president när Harding avled men fick en andra mandatperiod av egen kraft. Hans skattesänkningar och tro på mindre statlig inblandning influerar republikaner än idag. Reagan höll som honom som en personlig favorit.

Herbert Hoover (R), 1929–1933. Depressionen slog till mot USA bara några månader efter att Hoover tog plats i Vita Huset. Hans åtgärder kunde inte få USA på fötter igen och många såg hans insatser som veka och för sent.

Franklin D. Roosevelt (D), 1933-1945. "FDR" fick slåss mot både depressionen och nazi-Tyskland men gick vinnande ut ur båda striderna. Han införde The New Deal och var en av inititivtagarna till FN. Han anses ofta som en av USA:s främsta presidenter. Han är den ende presidenten som suttit tre mandatperioder men avled 1945 strax innan krigsslutet.

Harry S. Truman (D), 1945-1953. Han tog över presidentposten när Roosevelt dog. Själv är han mest känd för att han godkände användandet av atombomber mot Japan 1945 och "Truman-doktrinen" vars främsta syfte var att bekämpa det globala spridandet av kommunism.

Dwight D. Eisenhower (R), 1953-1961. "Ike" hade en framgångsrik karriär inom militären bakom sig – han ledde bland annat landstigningen av Normandie – och vann enkelt presidentvalet. Han förbättrade relationen med Sovjet men initierade också NASA för att ta upp rymdkapplöpningen med Soviet. En annan historisk bedrift var när han skickade arméförband till Little Rock, Arkansas, för att säkerställa att nio svarta studenter kunde börja på stadens den segregerade skola.

John F. Kennedy (D), 1961-1963. Var med sina 43 år USA:s näst yngste president. Under hans tid i Vita Huset var USA och Sovjet mycket när ett kärnvapenkrig, något som den unge presidenten avstyrde. Han drev också på rymdkapplöpningen och kämpade för svartas rättigheter i landet. Under hans tid eskalerade också konflikten i Vietnam. Han mördades i Dallas 1963.

Lyndon B. Johnson (D), 1963-1969. Johnson ärvde posten efter JFK. Han låg bakom flera betydande reformpaket i syfte att bekämpa fattigdom och rasdiskriminering i USA. USA:s inblandning i Vietnam blev till slut en allt för stor belastning och hans valde att inte ställa upp i ett nyval.

Richard Nixon (R), 1969-1974. Nixon förbättrade relationerna med både Kina och Sovjetunionen och började ta USA ut ur Vietnam. Han är dock mest känd för att han tvingades avgå på grund av Watergate-skandalen.

Gerald Ford (R), 1974-1977. Ford utnämndes till vicepresident under Nixons andra mandatperiod så han är den förste presidenten som inte stått på valsedeln. Han gav Nixon fullständig amnesti från alla brottsmisstankar vilket inledningsvis möttes av massiv kritik.

Jimmy Carter (D), 1977-1981. Under hans tids som president brottades han med en ekonomi på nedgång, försämrade relationer med Sovjet och förlorade politiska poäng på gisslankrisen i Iran 1979-1980. Hans arbete med mänskliga rättigheter och medlare i internationella konflikter under och framför allt efter presidentposten gav honom Fredspriset 2002.

Ronald Reagan (R), 1981-1989. Den före detta skådespelaren trodde starkt på en oreglerad marknadsekonomi och låga skatter, en filosofi som fick namnet Reaganomics. Han trodde också på ett starkt försvar och använde kapprustningen för att knäcka Sovjet ekonomiskt.

George H. W. Bush (R), 1989–1993. Före detta CIA-chef och oljemiljardär som tog över presidentposten just som Sovjetunionen kollapsade och östblocket föll. Kanske mest ihågkommen för att han – under kodnamnet Operation Ökenstorm – attackerade Irak när Saddam Hussein invaderade Kuwait. Han lyckade dock inte på USA:s ekonomi på fötter.

Bill Clinton (D), 1993-2001. USA:s ekonomi fick fart under hans två mandatperioder och jobbtillväxten var stark. Han har dock svårt att skaka av sig skandalen när det avslöjades att han haft en relation med en praktikant i Vita Huset.

George W. Bush (R), 2001-2009. Det fanns många frågetecken kring Bushs politik när han tillträdde efter kontroversiell valseger mot Al Gore år 2000. Men allt förändrades efter terrorattackerna den 11 september året därpå. Större delen av hans två mandatperioder kom att präglas av hans krig mot terrorismen, Afghanistan och Irak samt tuffare övervakning.

Barack Obama (D), 2009–2017. Vann stort över John McCain med löfte om hopp och förändring men hade svårt att driva igenom sin politik då kongressen kontrolleras av republikanerna. Han lyckades ändå få igenom Obamacare – en sjukförsäkring som till och med Clinton lovat ta itu med – och belönades med Nobels fredspris under sin första månad i ämbetet.