Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/11

Därför kommer haren med påskägg

Påsken är en högtid med ett mycket gammalt ursprung. Men det är också oerhört tudelad med mängder av såväl hedniska som moderna inslag.

När påsken kommer på tal brukar den första frågan nästan alltid vara: När infaller den i år?

Det var en komplicerad fråga redan från start varför det också var en av punkterna som avhandlades vid kyrkokonciliet i Nicaea år 325. Där bestämdes att påsken skulle infalla den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. 

Jesus lidande på korset och uppståndelse är central för den kristna påsken och ligger till grund för många av de traditioner som vi följer än i dag. Det var den katolska kyrkan som bestämde att vi skulle fasta i dagarna 40, vilket i sin tur lett till att det är en högtid då vi frossar i mat, inte minst ägg, och godsaker. I dag är påsken den högtid så vi äter mest godis på hela året.

– Enkelt uttryckt handlar det om gamla traditioner som anpassats till en modern livsstil. Socker och påsk har länge varit nära sammankopplade. Förr fastade folk före påsk och när fastan var över åt de sötsaker för att fira. De kristna inslagen i påskfirandet, som exempelvis den föregående fastan, har minskat, men traditionen att äta sötsaker finns kvar och har stärkts, säger Kristian Petrov som är docent i idéhistoria och universitetslektor i kulturstudier vid Karlstads universitet i en kommentar.

Tidpunkten för påsken är intressant vilket har gett upphov till många olika teorier om att det är en uråldrig folkfest som klätts i religiösa förtecken. Den som vill skulle alltså kunna fira påsken som en "vårfest".

Vårdagjämningen och månens faser har firats av människor i alla tider, och det är förmodligen ingen slump att den sammanfaller med påsken. Bibeln antyder att judarna, vars Pesach ligger till grund för den kristna påsken, höll vårfester vid den här tidpunkten redan innan den kom att firas till minne av uttåget från Egypten.

I många kulturer markerar vårdagjämningen inte bara början på året, utan också ett nytt år. 

En teori som blivit allt mer spridd på senare år är att engelskans "Easter" och tyskans "Ostre" kommer från en gammal fruktbarhetsgudinna kallad Eostre.

Underlaget är dock tunt och bygger på en kort passage av den brittiske munken Beda som i sin bok "De temporum ratione" nämner att månaden Eosturmonath uppkallats efter en gudinna vid namn Eostre och som hyllades med fester. Bristen på historiska bevis för denna vårgudinna har gjort att många ser på Eostre som ett sentida påfund.

Mest läst