Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ygeman vill avväpna gängen

Efter den dödliga handgranatsattacken i Biskopsgården ville Ann-Sofie Hermansson (S) ha hjälp mot gängvåldet från nationellt håll. Hon bjöd in inrikesministern Anders Ygeman. I går kom han till Hjällbo - med få nya lösningar i bagaget.

Åttaårige Yuusuf dog av skadorna han fått sedan en handgranat slängts in i den lägenhet i Biskopsgården där han sov. Året innan dog fyraåriga Luna i en sprängning mot den bil hon åkte i. Under året har gängvåldet i Göteborg trappats upp och blivit allt mer hänsynslöst.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Efter granatattacken i Biskopsgården ringde Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens S-ordförande, upp inrikesminister Anders Ygeman.
– Just den dagen kan ingen känna sig nöjd med läget. Det var nästan det värsta jag har varit med om, sammanfattar hon.

Under måndagen besökte Anders Ygeman polisstationen i Hjällbo och polisledningen. Inrikesministern menar att en viktig orsak till det upptrappade gängvåldet handlar om tillgången till vapen.
– Det är den stora förändringen. Vi har trots allt en rad år med en minskning av det dödliga våldet i Sverige. Däremot har det dödliga våldet ändrat karaktär. Förr var det vanligast med knivvåld mellan alkohol- eller drogpåverkade personer. Nu har våldet med skjutvapen och handgranater ökat.

Vad kan ni göra mer från regeringens sida mot gängkriminaliteten?
– Dels handlar det förebyggande arbetet och att få ut människor ur den organiserade brottsligheten, dels måste vi ha tuffare straff mot handgranater. Jag fick precis en utredning om det.

Anders Ygeman listar åtgärder som regeringen tagit fram och nya lagar som beslutats. Från samarbetsavtal med Serbien för att förhindra att nya vapen kommer till Sverige, till straffskärpningar.
– Ett effektivt sätt är att ser till att myndigheter som försäkringskassan, skatteverket, arbetsförmedlingen och kommunerna jobbar mot organiserad brottslighet. Gå efter pengarna. Men vi måste göra ännu mer för att stoppa tillförseln av vapen.

Förutom polisarbete finns bland annat också gränskontroller och återvändande på Anders Ygemans skrivbord. Nyligen var han i Luxemburg för att diskutera gränskontroller. I slutet av den här veckan kommer regeringen att ge ett besked om en eventuell förlängning av de gränskontroller Sverige införde för ett knappt år sedan.

Samtidigt har Turkiet hotat att släppa på flyktingströmmen till Grekland om inte turkarna får visumfrihet till Europa.
– Hela processen har varit kantad av liknande uttalanden. Det är oacceptabelt med den typen av hot, säger Anders Ygeman.

Han menar att EU måste ha kontroll över sin yttre gräns.
Blir Ungerns taggtråd vägledande?
– Ingen vill ha taggtrådsstängsel, men länderna ska vidta de åtgärder de anser krävs för att klara gränskontroller. Det måste de göra, precis som Sverige gör.
Vad det inte det Ungern kritiserades för förra hösten?
– Framför allt var det en kritik mot inhumana förhållanden för flyktingar.
Stefan Löfven sa väl att i mitt Europa bygger vi inga murar?
– Nej, och det är därför vi har avtalet med Turkiet och försöker få fler lagliga vägar in i EU.

I maj presenterade Anders Ygeman och justitieminister Morgan Johansson (S) nya åtgärder för att intensifiera utvisningarna av de asylsökande som fått avslag. 
Hur har det gått sen dess?
– Bra! Jag tror aldrig så många människor har återvänt från Sverige som nu. Hittills i år är det 2000 personer i månaden som återvänder. Och i höst har vi presenterat ytterligare åtgärder. Det gå bra, men vi behöver ligga på. Vi vill inte behöva använda stora polisiära resurser för att tvångsavvisa många. Vi vill att människor ska återvända frivilligt.

Ann-Sofie Hermansson är nöjd med inrikesministerns besök.
– Den dagen då nyheten om åttaåringen kom kände jag att vi behöver även det nationella perspektivet. Alla vet att vi jobbar långsiktigt inom kommunen och polisen gör sitt jobb förtjänstfullt. Men man behöver de olika erfarenheterna och de olika perspektiven för att kunna gå i armkrok och göra skillnad.
 

Vad vill du ha från regeringshåll?
– Nånstans handlar det om polisens resurser: De kan säkert utökas. Jag vet att polisen har haft synpunkter på resurser för att kunna jobba både förebyggande och med det akuta. Ibland behövs det mera resurser, flera poliser.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.