I juni 2010 infördes samma nykterhetsgräns på sjön som på vägarna. Den förare som har minst 0,2 promille alkohol i blodet kan numera göra sig skyldig till sjöfylleri, och den som har mer än 1,0 promille till grovt sjöfylleri. Regeln gäller för fartyg, farkoster som är längre än tio meter eller som kan framföras i minst femton knop.
Mattias Lindholm på Kustbevakningen säger att lagen inte inneburit någon stor skillnad för myndighetens arbete.
– Det har alltid varit otillåtet att dricka på sjön och du har alltid kunnat åka dit för sjöfylleri. Den stora skillnaden är att vi kan göra slumpmässiga kontroller av större båtar, utan särskild misstanke, säger han.
"Folk följer lagen"
2013 genomförde Kustbevakningen drygt 2200 nykterhetskontroller. Då hade 5,8 procent av förarna en promillehalt som översteg den tillåtna gränsen. Året därpå sjönk andelen till 4,4 procent, och året därefter till 3,5 procent, av ett ungefär lika stort antal kontroller. Förra året var andelen 3,2 procent. Det är det lägsta värdet som uppmätts sedan nykterhetsgränsen skärptes år 2010.
– Slutsatsen man kan dra är att folk följer lagen, då kan man ju säga att lagstiftarens intentioner med lagen har infriats, säger Mattias Lindholm på Kustbevakningen.
Sjöpolisen i region Väst delar Kustbevakningens uppfattning.
– I början var relativt många påverkade över straffbart värde vid våra kontroller. Det är svårt att uttala sig med statistik, men enligt vår uppfattning har det varit en markant minskning, säger gruppchef Frans Dahlén.
Protester i media när lagen infördes
När nykterhetsgränsen infördes fick den stor uppmärksamhet i media, bland annat genom att en rad kända tv-profiler gick ut och kritiserade lagen. De menade att lagen skulle påverka skärgårdslivet negativt, och att nykterhetskontrollerna skulle innebära en felprioritering av resurser. Mattias Lindholm på Kustbevakningen håller inte med.
– Det är en försvinnande liten del som vi ägnar åt sjöfylleri. Sett över ett år, om man tittar på hur många kontroller vi gör i alla våra verksamhetsområden, är sjöfylleri på plats sju av åtta. Att sjöfyllerilagen fortfarande får så mycket uppmärksamhet handlar snare om traditioner, kultur och skärgårdsliv i allmänhet, säger Mattias Lindholm.
Alkoholpåverkan hosde flesta som omkommer
Mellan 60 och 80 procent av de som omkommer på sjön har alkohol i blodet. Andelen har varit konstant sedan 2011, med undantag för förra året, då endast 38 procent av de omkomna var alkoholpåverkade. Jonas Ekblad är olycksfallsutredare på Transportstyrelsen, som tagit fram statistiken.
– Alkohol är orsaken till gott och väl hälften av olyckorna, säger han.
De flesta dödsolyckor sker genom att en person faller överbord och drunknar. Förra året omkom 28 personer på sjön. 20 av dessa var ensamma ombord. 24 tros ha saknat flytväst. Jonas Ekblad säger att det är svårt att dra definitiva slutsatser om lagens påverkan på alkoholvanorna till sjöss.
– Siffrorna varierar från år till år. Men det här talet om att man ska vara nykter till sjöss har nog trots allt slagit igenom en del, säger han.
Alla båtar omfattas inte av lagen, och kontroller sker sällan exempelvis i insjöar, fortsätter Jonas Ekblad.
– Men på landsbygden använder de flesta bilbälte, även om risken att åka fast inte är så stor. Gränsen kan ha en alarmerande betydelse, säger han.
