En bisyssla som gett jobb åt hela familjen

ANNONS
|

– Kan man äta det där, frågar Julia Olsson och pekar på något som är gult och sitter fast på en platsskiva.

Vi öppnar på locket till en av bikuporna ute i trädgården hos familjen Olsson i Vallda i västra Kungsbacka. Nyvakna bin har samlats i den del där drottningen finns. Snart ska de ut och leta nektar.

Det Julia undrar om hon kan äta är propolis, ett bikitt som bin använder till att fylla igen springor i bikupan. Propolis anses ha hälsofrämjande effekter och vara antibakteriellt.

– Hon är den som är mest intresserad av barnen, säger hennes mamma Anna Olsson.

ANNONS

Just bin och deras samhällsnytta har blivit uppenbar för många på senare år. Efter larmen om bidöd och brist på pollinerare har bisamhällena i Sverige ökat de senaste åren.

För familjen Olsson startade intresset för bin för tre år sedan efter att Roger, pappan i familjen, fick ett äppleträd i 30-årspresent som inte gav så mycket frukt.

– Vi såg att vi saknade insekter, det blev ingen frukt, säger Roger.

De tog kontakt med en grannes pappa som har biodling och han rekommenderade dem att gå en biodlarkurs. Det var då de blev medvetna om vilka spännande varelser honungsbin är.

– Bin kan hitta nektar kilometer bort. Och när de kommer tillbaka till kupan gör de en dans för de andra bina och berättar genom att visa koordinater var nektarn finns. Det är så fascinerande, säger Roger.

Nu har de haft bin i trädgården i tre säsonger och märker en tydlig skillnad på frukterna och bären.

– Äpplena är kraftigare och smakar mer, säger Roger.

– Det är så fantastiskt, bikuporna går att ställa var som helst. Och finns det blommor inom en radie på tre kilometer så hittar bina dem, säger Anna.

ANNONS

Efter att ha sugit i sig kunskaper om bin och biodling är de nu ivriga att dela med sig av det de lärt sig. Och för att få ut fler bin i samhället och för att bidra till ökad pollinering har de startat företaget Kungskupan där de hyr ut bisamhällen. Detta är numera en heltidssyssla för Anna medan Roger har kvar sitt jobb som servicetekniker.

Såväl företag som organisationer hyr bisamhällen, Anna och Roger står för skötseln och företaget eller organisationen som hyr kupan får honungen och kan använda som den vill.

Och efter en artikel i en lokaltidning har även privatpersoner börjat höra av sig.

– Så nu måste vi börja fundera på hur man löser det, säger Roger Olsson och ser inte helt besvärad ut.

Fakta: Honungsbin

  1. En tredjedel av den mat vi äter är beroende av pollinerande insekter och ungefär 85 procent av pollineringen görs av honungsbin.
  2. Det finns olika teorier om varför pollinatörer försvinner, bekämpningsmedel, förändrat landskap, för lite pollen och nektar, negativ konkurrens och sjukdomar.
  3. Bidödligheten i Sverige ligger på cirka 12 procent i genomsnitt.
  4. Källa: Jordbrukverket
ANNONS