Grace Gathigia har just fyllt 20 år och blev för sex veckor sedan mamma. Hon faller lyckligtvis inte in i den negativa statistiken utan kelar med sin lilla son Jayden i det snabbt växande slumområdet Kiambiu i Nairobi. I Kiambiu har husen väggar av plåt och rinnande vatten saknas. Området är också otryggt.
–Det är inte lätt att vara gravid i ett slumområde. Jag är glad att jag har överlevt och fött ett friskt barn på en klinik och sedan också fått fortsatt vård av kommunens lokala hälsoarbetare. Några av kvinnorna som var gravida samtidigt som mig förlorade sina barn under graviditeten eller kort därefter, säger Grace.
Närapå 60 procent av Nairobis befolkning bor i slumliknande områden. De växer fram spontant längs floder och landområden som inte är tänkta för bostadsbebyggelse, till exempel på sumpmark, under elledningar, på mark avsedd för att anlägga vägar eller ovanpå oljerör. Regeringen är emot de här oplanerade bosättningar och därför saknas infrastruktur som hälsoinrättningar, vatten, sanitet och skolor.
Men med tanke på den stora befolkningen i slumområdena har Nairobis kommunledning tvingats skapa halvtemporära hälsokliniker. Dessutom startade de i mars 2016 ett omfattande program för mödra- och barnhälsovård i Nairobis slumområden. Det innefattar bland annat lokala hälsovolontärer som ger stöd i slumområden.
Appen ska ge livsavgörande tips
Det Nairobibaserade forskningscentret APHRC (Africa Population Health Research Centre) har nu finansierat ett projekt där dessa lokala hälsovolontärer utbildas att samla in data genom en app. Genom den analyseras informationen så att varningsflaggor kan höjas vid eventuella risker och kvinnor kan få livsavgörande tips.
Grace Gathigia är en av de mammor som fått stöd under och efter graviditeten via APHRCs projekt.
– Jag visste knappt något om att vara gravid och min mamma var inte nära för att ge mig råd. Jag visste att jag behövde någon med erfarenhet av att hantera situationen, säger Grace och nickar åt den lokala hälsoarbetaren som är på besök.
Av de 307 kvinnor som analyserats genom appen har 88 uppvisat signaler på komplikationer eller fara. De har därför hänvisats till kommunala hälsokliniker och efter besök där följts upp hemma.
"Appen har visat sig ha betydelse"
Doktor Pauline Bakibinga, forskare vid APHRC, säger att de höga dödstalen i slumområdena bland annat är kopplade till att det ofta dröjer innan en gravid kvinna kommer till en hälsoklinik.
– Att kvinnor söker vård i tid är helt avgörande både för henne själv och för fostrets eller den nyföddas liv.
Med rätt utbildning och utrustning kan lokala hälsoarbetare enligt Dr Bakibinga bidra till att rädda många liv.
– Appen har visat sig ha betydelse för att minska de medicinska felen och höja kvaliteten på vården. De lokala hälsoarbetarna har en central roll men de saknar ofta adekvat utbildning så det här systemet förbättrar deras möjlighet att fatta rätt beslut i tid.
Utmaningen ligger i ovana vid teknik
Francis Otieno är huvudprogrammerare för appen som har öppen programvara. Han berättar att han också har installerat en komponent som gör det möjligt att genom GPS få den exakta geografiska positionen av den data som samlas in.
– Telefonen är genom internet ansluten till en server som ger kontinuerliga rapporter. Och den enda investeringen som krävs för att nå fler områden är att öka antalet personer med telefoner som kan samlar in data.
Den största utmaningen har enligt Francis Otieno varit att vissa hälsoarbetare som inte är så teknikvana har haft svårt för att hantera appen. Ändå är den enligt honom användarvänlig och de lokala hälsoarbetarna får omfattande utbildning innan de sätter igång.
Appen ersätter boken
Miriam Omar är en av hälsovolontärerna. Varje morgon besöker hon olika kvinnor i Eastleigh, ett semislumområde öster om Nairobi. Hon arbetar några timmar varje dag med att hjälpa gravida kvinnor och nyfödda. Eftersom hon är volontär får hon inget betalt.
– Jag står vid dörren till en gravid kvinnas hus klockan tio varje morgon. Jag börjar med att mäta blodtryck och se efter hur patienten mår. Sedan för jag in all data i appen som upplyser mig om patientens tillstånd. Om det finns tecken på fara rekommenderar den att kvinnan tar sig till en hälsoklinik.
Till skillnad från vissa av hennes kollegor med lägre utbildningsnivå tycker Miriam att appen är enkel att använda.
– Tidigare brukade vi bära med oss en bok när vi gjorde hembesök. Det var tungt att skriva in allt där, referera till texten, se symptomen och ge en riktig diagnos. Ibland när jag tog hem boken kunde barnen slita ur sidorna ur den. Nu sparas allt i telefonen istället och informationen skickas för analys av medicinsk personal.
Många outbildade assisterar fortfarande födslar
Erfarenheterna från appen kommer att vara viktiga för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten på sjukvården. All information som genereras är tillgänglig för hälsoministeriet. Datan omvandlas till kartor och grafer som används av beslutsfattare. En utmaning för planeringen av sjukvården i slumområdena har länge varit bristen på system för att samla in data.
En annan faktor är förstås också kvaliteten på den vård som ges vid hälsocentraler dit kvinnor söker sig. Den höga dödstalen för barn och mödrar i slumområdena är direkt relaterade till den låga nivån på mödra- och barnsjukvård. I en studie gjord av APHRC sa 70 procent av mödrarna att de fött barnet vid en hälsoklinik men bara procent hade fött vid en klinik med utbildad personal och utrustning för att hantera basala akutsituationer och komplikationer för för tidigt födda. En stor andel födslar assisteras dessutom fortfarande av traditionella sjukvårdare, släktingar och andra outbildade personer.
– Det handlar om att ta ett problem i taget säger Dr Bakibinga och fortsätter:
– Även om regeringen och olika organisationer jobbar med olika insatser för att få ned dödstalen måste mer göras, inte minst för att få kunskap om varför vissa kvinnor, trots tillgång på fri mödravård, fortfarande väljer att föda hemma eller att gå till kliniker som saknar den infrastruktur som krävs för deras behov.
Fakta: Mödra- och barndödlighet
Mödradödligheten i Kenya är 510 kvinnor per 100 000 födslar. 1990 var siffran 687. De huvudsakliga orsakerna till dödsfallen är blödningar, problem under förlossningsarbetet, malaria och anemi.
I Sverige dör 4 kvinnor per 100 000 födslar.
Andelen som föder barn på en klinik i Kenya har ökat från 52 procent år 2000 till 81 procent år 2012. Anledningen är framför allt att det är gratis att föda på statliga sjukvårdsinrättningar.
Dödligheten för barn under fem år i Kenya är 49 per 1000 levande barn. 1990 var siffran 199. Orsakerna är varierande men ofta möjliga att förebygga: lunginflammation, problem i samband med födseln, diarré samt malaria.
Ungefär 2,5 miljoner personer bor i Nairobis 200 slumområden. De utgör 60 procent av stadens befolkning men bor på bara 6 procent av stadens yta.
Hälsovolontärerna väljs ut av de boende i de kvarter där de verkar och utför arbetet gratis. Hittills har 307 kvinnor följts upp genom appen. 88 av dem har visat risksymptom och hänvisats till att besöka en läkare.
