Oroligheterna i Syrien har pågått länge nu. Vad är det som händer?

Protesterna började i mars 2011 sedan en grupp skolungdomar gripits för att ha skrivit regimkritiska paroller på husväggar i staden Daraa. Demonstrationerna möttes med övervåld.

Inspirerade av händelserna i Tunisien, Libyen och Egypten spred sig protesterna över hela landet. Regimen, som sedan 1970 har letts av Hafez och Bashar al-Assad, far och son, har urskillningslöst skjutit rakt in i demonstrerande folkmassor.

Sedan slutet av 2011 har ett väpnat motstånd organiserats och i delar av Syrien pågår inbördeskrig. Men med hjälp av Iran och Ryssland ser regimen nu ut att ha övertaget.

Hur farligt är det i Syrien? Hur många beräknas ha dött?

I flera städer pågår gatustrider. Regimens styrkor har ofta beskjutit upproriska städer och stadsdelar med artilleri. Men även de väpnade motståndsgrupperna har anklagats för övergrepp.

Situationen är med andra ord mycket farlig och nya dödsoffer krävs dagligen, minst 106 rapporterades enbart i tisdags.

Rapporteringen från Syrien är antingen hårt censurerad av regimen eller förmedlad av oppositionsgrupper – och båda är parter i målet. Uppgifterna om antalet döda är därför svåra att bekräfta. Men enligt FN har minst 6 000 människor dödats under upproret.

Vad gör världssamfundet?

Pratar. FN:s säkerhetsråd har inte lyckats bli enigt om några konkreta beslut eftersom det blockeras av Ryssland och Kina. Arabförbundet – som i huvudsak representerar andra diktaturer – sände en observatörsgrupp som lyckades med konststycket att i stort sett inte se någonting.

Varför blockerar Kina och Ryssland ett FN-beslut om Syrien?

Kina är alltid emot att omvärlden blandar sig i vad man kallar andra länders inre angelägenheter.

Kina är alltid emot att omvärlden blandar sig i vad man kallar andra länders inre angelägenheter.

Ryssland använder samma argument. Dessutom är Syrien ryssarnas viktigaste allierade i Mellanöstern och man vill inte förlora det inflytandet. Ryssland har därför skickat mängder av vapen till de syriska säkerhetsstyrkorna, vilket även Iran har gjort.

Släkten al-Assad och många i den övriga ledningen tillhör en minoritet i landet. Vad händer när regimen faller?

Syrien är en polisstat där militär och säkerhetsstyrkor kontrolleras av alawiter, en muslimsk minoritet som utgör drygt tio procent av Syriens 22 miljoner invånare. Den stora majoriteten är sunnimuslimer.

Regimen hävdar att motståndet leds av sunnimuslimska al-Qaidainspirerade extremister som kommer att genomföra massakrer på landets minoriteter om de får chansen. Det har fått andra minoriteter, som kristna och druser, att åtminstone passivt ställa sig bakom Assad-regimen.

Även utländska experter är oroliga för att upproret kan leda till hämndaktioner – oavsett vilken sida som till slut vinner.